Kritiken: Europas militärinsats på Grönland var misslyckad diplomati

Trumps hot om strafftullar efter europeisk militärnärvaro på Grönland

Ett diplomatiskt missförstånd ser ut att ha förvärrat de redan ansträngda relationerna mellan USA och Europa. Efter att militärer från åtta europeiska länder anlänt till Grönland reagerade Vita huset snabbt med hot om strafftullar mot sina allierade – trots att den europeiska närvaron var relativt blygsam med endast tre svenska officerare, en brittisk och tre norska.

Enligt källor till brittiska Sky News ska USA:s president Donald Trump i ett telefonsamtal med Storbritanniens premiärminister Keir Starmer ha uttryckt att han missuppfattat syftet med de europeiska soldaternas närvaro på Grönland. Trump ska ha tolkat deras närvaro som en provokation, vilket föranledde hotet om ekonomiska sanktioner.

Under söndagens telefonsamtal försökte Starmer enligt uppgifterna övertyga den amerikanske presidenten om att det verkliga syftet med den militära närvaron var att stärka säkerheten i den arktiska regionen, inte att provocera USA.

Även Finlands president Alexander Stubb, som i internationella sammanhang beskrivits ha en god relation till Trump och ibland kallats för en ”Trumpviskare”, har bekräftat att det rör sig om ett missförstånd. ”Det här var lite av en trasig telefon”, sade Stubb i Financial Times podd The Rachman Review, och antydde att kommunikationen med Vita huset varit bristfällig.

Konflikten mellan USA och Europa har nu eskalerat till den grad att EU:s stats- och regeringschefer kallats till ett extrainsatt toppmöte i Bryssel på torsdag. Huvudpunkten på agendan är hur unionen ska bemöta de amerikanska hoten om handelssanktioner.

Parallellt pågår en intensiv debatt inom Europa om huruvida de deltagande länderna kunde ha varit tydligare med att kommunicera syftet med den militära närvaron på Grönland. Italiens premiärminister Giorgia Meloni, vars land inte deltog i insatsen, uttryckte under en presskonferens på måndagen: ”Budskapet från Europa var inte tydligt, och inte heller motiveringen. Risken är att initiativ från vissa europeiska länder kan ha tolkats som antiamerikanska.”

Från danskt håll och andra europeiska länder hävdas dock att man under flera månaders tid försökt förklara för USA att Grönland inte är till salu, men att man samtidigt är beredd att öka säkerheten i den arktiska regionen. Dessa förklaringar verkar emellertid inte ha övertygat president Trump, som fortsätter att driva linjen om ett eventuellt köp av Grönland.

Så sent som natten till tisdagen meddelade Trump att han har för avsikt att ta upp frågan om ett potentiellt köp av Grönland under det pågående Världsekonomiska forumet i Davos, Schweiz. ”Vi måste ha det”, ska presidenten ha upprepat.

Det arktiska området har under senare år fått allt större geopolitisk betydelse, både ur säkerhetspolitiskt och ekonomiskt perspektiv. Klimatförändringarna har öppnat nya farleder och gjort tidigare otillgängliga naturresurser möjliga att utvinna. Samtidigt har Ryssland och Kina ökat sina ambitioner i regionen, vilket ökat spänningarna och skapat ett säkerhetspolitiskt vakuum som både USA och europeiska länder försöker fylla.

Den nuvarande situationen avspeglar de komplexa utmaningar som uppstår när allierade försöker balansera sina egna regionala säkerhetsbehov med bevarandet av goda transatlantiska relationer. För EU står nu mycket på spel, där både ekonomiska intressen och säkerhetspolitiska överväganden måste vägas mot varandra i en tid när den transatlantiska enigheten sätts på prov.