Kuba fördömer USA:s agerande i Venezuela – Milei jublar

USA:s anfall mot Venezuela orsakar internationella reaktioner

Tryckvågor skakade Venezuelas huvudstad Caracas under onsdagskvällen när amerikanska styrkor genomförde ett militärt anfall. Attacken har utlöst starka reaktioner från världens ledare, särskilt i Latinamerika där spänningarna nu ökar markant.

”I detta nu bombas Caracas. Larma hela världen: Venezuela har blivit attackerat”, skrev Colombias president Gustavo Petro i ett brådskande meddelande på sociala medier. Petro, vars land nyligen tagit plats i FN:s säkerhetsråd, kräver ett omedelbart sammanträde för att behandla det han beskriver som ett regelrätt angrepp.

Enligt uppgifter har den colombianska militären redan skickat förstärkningar till gränsen mot Venezuela, ett tecken på den allvarliga oron för regional instabilitet som anfallet kan medföra.

Kuba, som historiskt haft nära band till Venezuelas socialistiska regering, reagerade kraftfullt. President Miguel Díaz-Canel kallade händelsen en ”kriminell attack” från USA:s sida och uppmanar det internationella samfundet att agera bestämt mot vad han ser som en kränkning av internationell rätt.

Ryssland, som under många år varit en av Venezuelas viktigaste internationella allierade och försett landet med både militärt och ekonomiskt stöd, fördömde också attacken. Det ryska utrikesdepartementet beskrev det som ”väpnad aggression mot Venezuela” och den ryska ambassaden i Caracas meddelade via statsmedier att de var oskadd och fortsätter att ha kontakt med venezuelanska myndigheter.

Reaktionerna följer tydliga geopolitiska skiljelinjer. I kontrast mot de skarpa fördömandena från länder som traditionellt stött Venezuela står Argentinas nyligen tillträdda president Javier Milei. Han uttryckte istället sitt stöd för USA:s agerande. I ett kontroversiellt inlägg på sociala medier kommenterade Milei uppgifter om att Venezuelas president Nicolás Maduro skulle ha tillfångatagits med orden ”länge leve friheten”.

EU:s utrikeschef Kaja Kallas har intagit en mer återhållsam position och meddelade att hon talat med USA:s utrikesminister Marco Rubio efter attackerna. Hon betonade att EU följer utvecklingen noga och uppmanar alla parter till återhållsamhet.

”Tryggheten för EU-medborgare i landet är vår högsta prioritet”, skrev Kallas på X, tidigare Twitter. Samtidigt påpekade hon att Maduro, enligt EU:s hållning, saknar legitim makt och att unionen konsekvent förespråkat ett fredligt maktöverlämnande i Venezuela.

Attacken kommer efter en längre period av politisk instabilitet i Venezuela där Maduro anklagats för valfusk och auktoritärt styre. Landet har under hans ledning drabbats av en historisk ekonomisk kollaps som tvingat miljontals venezuelaner att fly landet, vilket skapat en av vår tids största flyktingkriser.

Internationella observatörer uttrycker nu oro för att USA:s militära ingripande kan destabilisera hela regionen ytterligare. Flera latinamerikanska stater befarar att konflikten kan spridas över gränserna och leda till ökade flyktingströmmar och humanitära utmaningar.

FN har ännu inte kommenterat händelserna officiellt, men säkerhetsrådet väntas sammanträda inom kort. Flera diplomatiska källor menar att attacken riskerar att fördjupa den redan existerande polariseringen i internationell politik, där västländer står mot ett block av nationer som Ryssland, Kina och deras allierade.

Medan detaljerna kring operationen fortfarande är oklara, står det fast att den amerikanska attacken mot Venezuela markerar en dramatisk eskalering i relationen mellan länderna och en betydande förändring i USA:s policy gentemot Latinamerika.