Kubas president: Inga samtal med USA

Kubas president efterlyser konstruktiva relationer med USA mitt i eskalerande spänningar

Relationerna mellan Kuba och USA har nått en ny lågpunkt då president Miguel Díaz-Canel uttalar sig om att framtida förbindelser måste bygga på internationell rätt snarare än ”fientlighet, hot och ekonomisk tvångspolitik”. Uttalandet kommer i en tid när kontakterna mellan länderna är minimala och begränsas till migrationsfrågor.

Den spända situationen har förvärrats markant under den senaste tiden. USA har ökat trycket på den kubanska enpartistaten genom att nå en överenskommelse med Venezuelas regim om att stoppa leveranser av venezuelansk olja till Kuba. För den karibiska ön, som redan befinner sig i en allvarlig energikris sedan början av 2024, riskerar detta beslut att få katastrofala följder.

Den rådande energisituationen på Kuba är kritisk. Stora delar av landet har för närvarande endast tillgång till elektricitet under cirka fyra timmar per dygn. Detta drabbar inte bara vardagslivet för vanliga kubaner utan påverkar även landets ekonomi, sjukvård och infrastruktur.

Energikrisen beror dock inte enbart på bristen på importerad olja. En stor del av problemet ligger i landets föråldrade elproduktion. De kraftverk som byggdes med sovjetisk hjälp, och som fortfarande utgör ryggraden i Kubas elförsörjning, är kraftigt föråldrade och har lidit brist på underhåll under flera decennier. När nu även den venezuelanska oljan försvinner ser USA:s tidigare president Donald Trump en möjlighet att sätta den kommunistiska regimen under maximalt tryck.

”Jag föreslår att Kuba når en överenskommelse innan det är för sent”, skrev Trump nyligen på sociala medier, ett uttalande som omedelbart avfärdades av Kubas utrikesminister Bruno Rodríguez. Enligt Rodríguez kommer Kuba inte att ”sälja landet eller ge efter för hot och utpressning” från USA.

Det historiska samarbetet mellan Kuba och Venezuela sträcker sig tillbaka till Hugo Chávez presidenttid mellan 1999 och 2013. Ett avtal slöts då som innebar att Kuba fick kraftigt subventionerad olja i utbyte mot att landet skickade läkare, lärare och säkerhetspersonal till Venezuela. Under Nicolás Maduros styre har det kubanska engagemanget i allt högre grad fokuserats på säkerhetsfrågor.

Kubanska rådgivare har spelat en central roll i uppbyggnaden av Venezuelas repressiva statsapparat genom att bland annat bidra med expertis för att splittra oppositionen, gripa oliktänkande och slå ned folkliga protester. Kubansktränade säkerhetsagenter har varit så inflytelserika att Maduro anlitat dem som del av sitt personliga livgarde. Vid USA:s nyliga operation mot Nicolás Maduro rapporteras 32 kubanska säkerhetsagenter ha dödats – personer som ingick i den venezuelanske ledarens närmaste skyddsstyrka.

I den amerikanska offensiven mot latinamerikanska länder som motsätter sig Trumps politik spelar utrikesminister Marco Rubio en avgörande roll. Som son till kubanska föräldrar som flydde till Miami före den kubanska revolutionen har Rubio blivit en av de mest högljudda kritikerna mot Kubas regim, särskilt i frågor som rör sanktioner och mänskliga rättigheter.

Spänningarna har ytterligare trappats upp när Trump nyligen reagerade på ett inlägg på plattformen X där en användare skrev att ”Marco Rubio kommer att bli president på Kuba”. Trump delade inlägget på sitt egna sociala nätverk Truth Social med kommentaren: ”Det låter bra i mina öron!”.

Dessa uttalanden har väckt oro i Havanna och betraktas som ytterligare tecken på att USA kan komma att intensifiera sin hårda linje mot Kuba, något som riskerar att förvärra den redan svåra humanitära situationen på ön. Många bedömare fruktar att en fortsatt eskalering kan leda till ökad politisk instabilitet i regionen och ytterligare försvåra livet för den kubanska befolkningen.

Medan den diplomatiska spänningen ökar fortsätter vanliga kubaner att kämpa med dagliga strömavbrott, brist på basvaror och en ekonomi i fritt fall – en situation som riskerar att förvärras ytterligare om relationerna mellan USA och Kuba fortsätter att försämras.