Kvarlevorna efter sista gisslan funna – det händer nu

Ett mörkt kapitel avslutas för Israel när kvarlevorna av Ran Gvili återförts till hans familj. För första gången sedan 2014 finns ingen gisslan, varken levande eller död, kvar i Gaza. Detta markerar en betydande milstolpe i den utdragna konflikten mellan Israel och Gaza.

Händelsen betraktas som en politisk triumf för premiärminister Benjamin Netanyahu, särskilt med tanke på det stundande israeliska valet senare i år. Anders Persson, lektor i statsvetenskap vid Linnéuniversitetet, betonar betydelsen av denna utveckling.

”Det här var ett av krigsmålen och ett av de stora löftena som utfärdades i början av kriget. Nu är det gjort,” säger Persson till pressen.

Oberoende Mellanösternexperten Alexander Atarodi förtydligar att denna framgång främst är av politisk och moralisk karaktär snarare än en militär seger för den israeliska regeringen. Han pekar på den kommande valperioden som en avgörande faktor i konfliktens nästa steg.

”Kanske blir det så att vi inte får se några stora framsteg förrän det israeliska valet är avgjort. Partierna som sitter i nuvarande koalition vill inte att Israel ska gå över till fas två,” förklarar Atarodi.

Fas två i USA:s president Donald Trumps fredsplan omfattar flera centrala punkter: demilitarisering, etablering av ett teknokratiskt styre, rekonstruktion av Gaza samt ett israeliskt tillbakadragande. Det nya övergångsstyret ska övervakas av en internationell fredsstyrelse under amerikansk ledning.

Israel har i första hand lovat att öppna gränsövergången mellan Gaza och Egypten efter att den sista gisslan återbördats. Vad som följer därefter är fortfarande höljt i dunkel, vilket skapar osäkerhet kring regionens framtid.

”Det man kallar för postkonfliktfasen är ofta väldigt svår och instabil. En viktig fråga är vilken av alla utmaningar som ska komma först,” påpekar Persson.

Framgången med fredsplanen kan få betydande konsekvenser för den amerikanska presidentens anseende på den internationella arenan. ”Om Trump lyckas är det ett stort steg för honom och kommer säkerligen att stärka hans fredsstyrelse, och på samma sätt om han misslyckas så kommer den att försvagas,” fortsätter Persson.

Atarodi lyfter fram att den senaste utvecklingen kan innebära att Trump nu kan öka trycket på Israel att följa fredsplanens nästa steg.

”De krafter som har använt detta som ett argument för att inte gå över till fas två har inte det argumentet längre. Nu måste man försöka att antingen helt och hållet acceptera fas två – eller hitta på någon annan ursäkt,” säger han.

Enligt både Persson och Atarodi förefaller det som att såväl USA som Israel i första hand vill fokusera på att avväpna Hamas, vilket utgör en kritisk utmaning i fredsprocessen.

”Det nya styret måste ha militär och polisiär kapacitet, och framför allt politiskt mandat för att kunna avväpna Hamas,” förklarar Atarodi.

För att uppnå framsteg behöver nyckelaktörer som Turkiet, Qatar, Egypten och USA nu övertyga Hamas om nödvändigheten att lämna ifrån sig makten, så att det nya styret kan påbörja arbetet med långsiktiga frågor. Samtidigt behöver samma internationella aktörer förmå Israel att dra sig tillbaka ytterligare, eftersom Israel fortfarande kontrollerar omkring 50 procent av Gaza.

Vapenvilan som trädde i kraft i oktober 2025 baseras på Trumps omfattande 20-punktsplan för fred. Målsättningen är att transformera Gaza till en ”avradikaliserad, terrorfri zon” och återuppbygga området ”för det palestinska folkets välstånd”. Enligt planen ska Gaza styras av en ”teknokratisk och opolitisk” övergångsregering, sammansatt av ”kvalificerade palestinier” och internationella experter under överinseende av den internationella fredsstyrelsen med Donald Trump i spetsen.

Medan återlämnandet av den sista gisslan markerar slutet på ett mörkt kapitel, står regionen nu inför nya utmaningar i en osäker postkonfliktfas, där många komplexa frågor om säkerhet, styre och återuppbyggnad återstår att lösa.