Lina Lund: Bryssel lockar när Trump hotar Europa

I takt med att USA under president Donald Trump skärper tonen mot sina allierade, riktar EU nu blickarna västerut för att utöka sitt medlemskap. Detta markerar ett tydligt skifte från den tidigare expansionsstrategin österut, mot länder som Moldavien, Georgien, Ukraina och Västra Balkan.

Flera nationer som tidigare avvisat EU-medlemskap visar nu ett förnyat intresse för unionen. Grönland är ett talande exempel på denna omsvängning. Så sent som hösten 2025 var den grönländska regeringschefen Jens-Frederik Nielsen kategorisk i sitt avståndstagande från EU: ”Vi eftersträvar inte att bli medlemmar av EU och vi eftersträvar absolut inte att bli del av ett annat land,” sade han under ett besök i EU-parlamentet.

Men efter att den amerikanske presidenten intensifierat sina hot om övertagande av ön har tonen förändrats markant. ”Om vi tvingas att välja så väljer vi Danmark, vi väljer Nato, vi väljer EU,” förklarade Nielsen vid en presskonferens i Köpenhamn förra veckan.

Även på Island blåser förändringens vindar. Landet planerar att hålla folkomröstning om EU-medlemskap 2027. Statsminister Kristrún Frostadóttir har pekat på det osäkra världsläget som en bidragande faktor till att diskussionen tagit fart.

I Norge, som tidigare röstat nej till EU-medlemskap både 1972 och 1994, pågår en liknande debatt. Norge är ett av åtta europeiska länder som nu hotas av amerikanska strafftullar efter att Oslo skickat militär personal till Grönland. Dessutom avslöjades nyligen att Norges statsminister Jonas Gahr Støre mottagit ett brev från Donald Trump där presidenten uttrycker missnöje över att inte ha tilldelats Nobels fredspris, vilket enligt Trump legitimerar hans planer på att ta över Grönland.

Även britterna, som för tio år sedan röstade för att lämna unionen, visar tecken på ånger. Över hälften av britterna uppger nu att de vill återvända till EU.

Trumps försök att splittra Europa – en vision han delar med Rysslands president Vladimir Putin – tycks hittills ha misslyckats. Ironiskt nog har hans agerande istället stärkt intresset för EU-medlemskap. Till och med Kanada, beläget på andra sidan Atlanten, visar intresse för EU enligt opinionsmätningar som gjordes efter att Trump talat om att göra Kanada till USA:s 51:a delstat.

När Marocko ansökte om EU-medlemskap 1987 avslogs ansökan med motiveringen att landet inte är europeiskt. Men i den pågående omvälvningen av världsordningen väcks frågan om även EU:s geografiska gränser kan komma att omdefinieras.

Trots unionens interna utmaningar – som Ungerns återkommande vetohot och budgetkonflikter – erbjuder EU något som USA under Trump saknar: stabilitet och samarbete. Medan Trumpadministrationen driver igenom sina intressen med hot, utpressning och ibland våld, fortsätter EU att satsa på frihandel och multilaterala samarbeten.

Ett konkret exempel på denna kontrast sågs nyligen när Trump hotade sina allierade med nya tullar samtidigt som EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen befann sig i Paraguay för att underteckna Mercosur – ett av världens största frihandelsavtal.

Med anledning av den senaste tidens utveckling har Europeiska rådets ordförande António Costa kallat till ett extrainsatt toppmöte i Bryssel på torsdag kväll. Sveriges statsminister Ulf Kristersson kommer att delta i mötet som börjar klockan 19.

När geopolitiska spänningar ökar framstår EU, som till skillnad från den amerikanske presidenten har tilldelats Nobels fredspris, allt mer som en stabil hamn i en orolig värld – även för länder som tidigare tvivlat på unionens förtjänster.