Lina Lund: von der Leyen kom med blommor i stället för miljarder

Den senaste utvecklingen i EU:s stöd till Ukraina har drabbats av ett allvarligt bakslag. När EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Europeiska rådets ordförande Antonio Costa anlände till Kiev för att delta i en minnesceremoni, kunde de inte leverera det Ukraina så desperat behöver – ett utlovat lånepaket på 90 miljarder euro.

President Zelenskyj fick istället nöja sig med löften och solidaritetsförklaringar, utan konkreta ekonomiska åtaganden. Orsaken till detta diplomatiska misslyckande är veton från Ungern och Slovakien, som i sista minuten blockerade både lånet och ett nytt, det 20:e i ordningen, sanktionspaket mot Ryssland.

Ungerns blockering av sanktioner har blivit något av en vana, men att nu även stoppa det livsviktiga ekonomiska stödet har väckt starka reaktioner inom EU. Situationen är särskilt allvarlig eftersom Kiev befinner sig i ett kritiskt läge där dessa medel är avgörande för att kunna fortsätta försvara sig mot ryska angrepp och hålla grundläggande samhällsfunktioner igång.

”En skamfläck för Europa”, så beskriver Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenergard Ungerns agerande. Även Antonio Costa har markerat att det är ett grundläggande krav för EU-medlemskap att följa gemensamma beslut, en tydlig markering mot Budapests motstånd.

Premiärminister Viktor Orbán och hans slovakiska motsvarighet Robert Fico lägger däremot skulden på Ukraina. De hävdar att Kiev har underlåtit att reparera oljeledningen Druzjba, som förser deras länder med rysk olja. Detta påstås vara anledningen till deras blockering, ett resonemang som många bedömare ser som ett svepskäl för att tillmötesgå Kremls intressen.

”Som hämnd stoppar de miljardlånet och håller just nu en hel nation som gisslan”, skriver artikelförfattaren, vilket sammanfattar det allvarliga i situationen. Ukraina, som befinner sig under ständigt hot från ryska anfall, riskerar nu en ekonomisk kollaps om stödet inte kommer fram.

Trots denna kris finns det historiska erfarenheter som talar för att EU ändå kommer att hitta en lösning. Under de fyra år som gått sedan Ryssland invaderade Ukraina har unionen, trots upprepade protester från Orbán, lyckats kanalisera cirka 200 miljarder euro i stöd till Ukraina och infört 19 olika sanktionspaket mot Ryssland.

EU:s förmåga att i sista stund hitta kompromisser och alternativa vägar har tidigare visat sig vara en styrka. Genom kreativa lösningar, utnyttjande av regelverkens flexibilitet eller nya ekonomiska åtaganden, har man kunnat kringgå liknande blockeringar förut.

Denna kris illustrerar den komplexa spänningen inom EU mellan solidaritet med Ukraina och vissa medlemsländers egenintressen. Samtidigt visar den också hur enskilda medlemsländer kan utnyttja EU:s krav på enhällighet i vissa frågor för att driva egna agendor, något som sätter unionens beslutsprocess på prov.

Medan den diplomatiska dragkampen fortsätter i Bryssel står Ukraina inför en allt mer pressad situation. Landets militära motstånd och civila uthållighet är beroende av internationellt stöd, och varje försening av utlovade medel riskerar att försvaga försvarsförmågan mot den ryska invasionen.

De flesta bedömare är dock övertygade om att EU kommer att hitta en väg runt Ungerns och Slovakiens veton, men frågan är hur snabbt det kan ske och till vilket politiskt pris. Under tiden fortsätter kriget i Ukraina in på sitt femte år, med enorma mänskliga lidanden och materiella förstörelser som följd.