Luckorna växer vid ukrainska fronten: ”Börjar bli tunt i leden”

I Ukraina växer frontavstånden när personalen tryter

När kriget i Ukraina nu pågått i över tre och ett halvt år står landets försvar inför allvarliga utmaningar med att fylla sina personalbehov. Många soldater har dött eller skadats, och de som fortfarande strider visar tydliga tecken på utmattning, enligt överstelöjtnant Johan Huovinen vid Försvarshögskolan.

”Båda sidor saknar folk och har brist på soldater. Men för Ukraina blir det mer kännbart eftersom man försvarar, då man måste befinna sig på en viss fysisk plats,” förklarar Huovinen.

Personalbristerna har lett till att avstånden mellan infanteripositioner längs fronten har ökat markant, rapporterar tidningen Ukrainska Pravda. Luckorna mellan soldaterna kan nu vara 200-300 meter, i vissa fall upp till 500-700 meter, och på särskilt utsatta ställen kan avstånden uppgå till en hel kilometer.

”Det är inte bra. Det är alldeles för långa avstånd,” säger Huovinen och förklarar att under normala omständigheter skulle en pluton med omkring 30 soldater täcka en försvarslinje på mellan 200 och 300 meter.

Militär doktrin förespråkar att soldater bör vara utplacerade i par med korta avstånd mellan varandra. ”Man brukar ligga två och två för att om en blir skadad så ska det alltid ligga någon jämte som kan hjälpa. Det brukar vara 10-15 meter mellan stridsparen,” berättar Huovinen. ”Det ska bli ett sammanhängande eldsystem – om alla gevären pekar framåt ska det inte vara möjligt för motståndarna att hitta någon lucka.”

Situationen har förvärrats under de senaste månaderna, inte bara på grund av personalbrist utan också för att det råder brist på stridsvagnar och pansarskyttefordon. En bidragande faktor är den ständiga närvaron av fiendens drönare som kan slå ut dyrbara stridsfordon.

”Drönare finns i luften hela tiden och riskerar att slå ut stridsfordonen på en gång. De kostar ju 15-20 miljoner kronor, så man är rädd om de få grejer man har kvar,” förklarar Huovinen.

Enligt Ukrainska Pravda har situationen tvingat fram okonventionella lösningar. Drönaroperatörer och granatkastare, som normalt befinner sig tre till fem kilometer från frontlinjen, har nu förflyttats till främsta linjen för att fylla personalbristen.

”Man tvingas flytta system som man gärna hade hållit lite längre bak. De är prioriterade mål och specialister, som man riskerar att bli av med. De är inte heller lika erfarna vid att vara längst fram,” säger Huovinen.

Läget är så ansträngt att vissa positioner bemannas av soldater med hjärnskakningar och andra skador ”för syns skull”, enligt militära källor som tidningen pratat med. Detta är en farlig utveckling eftersom tomrummen i försvarslinjen utgör sårbara punkter som kan utnyttjas av fienden.

”Det man eftersträvar är att komma bakom fiendens linjer och försöka göra en typ av omringning, kanske både från vänster och från höger. Taktiken är alltid, när man hittar en sådan här lucka, att försöka få igenom mer folk där,” förklarar Huovinen.

Trots de betydande bristerna i försvarslinjen har Ryssland hittills inte lyckats utnyttja situationen för några större framryckningar. Framgångarna har varit begränsade och fronten har huvudsakligen hållits stabil, med mindre rörelser fram och tillbaka.

”Det är inga stora genombrott utan går lite fram och tillbaka. Men farhågan nu från ukrainsk sida är att det kommer vara tuffa förhållanden under vintern i försvarslinjerna, och är man dessutom tunt bemannade så kommer det slita ännu mer,” säger Huovinen.

När vintern närmar sig ökar oron för att de uttunnade försvarslinjerna kan komma att utsättas för ännu hårdare påfrestningar. Kombinationen av vinterkyla, trötta soldater och glesa försvarspositioner riskerar att ytterligare försämra Ukrainas försvarsförmåga under de kommande månaderna.