Militärjuntan i Myanmar har meddelat planer på att genomföra val, ett steg som enligt regimen själv ska bidra till att normalisera landets internationella relationer. Omvärlden ser dock med stor skepsis på initiativet.
Enligt flera internationella observatörer och människorättsorganisationer är det kommande valet inget annat än ett försök att ge en falsk legitimitet åt militärens fortsatta maktinnehav. De menar att valprocessen helt saknar demokratiska garantier.
En central kritik handlar om att juntan systematiskt har förbjudit de största oppositionspartierna från att delta. Aung San Suu Kyis parti Nationella demokratiska förbundet (NLD), som vann en överväldigande seger i det senaste legitima valet 2020, har förbjudits helt och många av dess ledare, inklusive Suu Kyi själv, sitter fängslade.
”Detta är ett klassiskt exempel på en auktoritär regim som försöker tvätta sin image genom skenvalen”, säger en diplomat från en sydostasiatisk grannation som önskar vara anonym. ”De vill framstå som att de går mot demokrati, men i verkligheten handlar det om att militären byter uniform till civila kostymer.”
Myanmar har befunnit sig i ett tillstånd av djup politisk och humanitär kris sedan militärkuppen i februari 2021, då den demokratiskt valda regeringen störtades. Sedan dess har landet präglats av våldsamt motstånd mot juntan, där väpnade grupper och civila protesterar mot militärens styre.
Omvärldens reaktioner har varit hårda. USA, EU och flera andra länder har infört omfattande sanktioner mot militärledningen och dess ekonomiska intressen. Även ASEAN, den regionala samarbetsorganisationen i Sydostasien, har tagit avstånd från juntan genom att exkludera dess ledare från viktiga toppmöten.
Militärjuntan, ledd av general Min Aung Hlaing, hävdar att kuppen var nödvändig på grund av påstått valfusk i valet 2020, ett påstående som internationella valobservatörer har avfärdat som grundlöst. Den nuvarande valplanen framställs av juntan som ett steg i en ”disciplinerad demokratiseringsprocess”.
Men enligt experter som följer utvecklingen i Myanmar har juntan vidtagit flera åtgärder för att säkerställa att valresultatet blir till dess fördel. Förutom att förbjuda stora oppositionspartier har regimen infört hårda restriktioner för medier och begränsat mötes- och yttrandefriheten ytterligare.
”De partier som tillåts delta är antingen direkt kopplade till militären eller så svaga att de inte utgör något reellt hot”, förklarar en forskare vid ett svenskt universitet med fokus på sydostasiatisk politik. ”Det hela är konstruerat för att skapa ett sken av demokrati för omvärlden, men utan att faktiskt ge upp makten.”
Den humanitära situationen i Myanmar fortsätter samtidigt att förvärras. FN uppskattar att över en miljon människor har tvingats fly sina hem sedan kuppen. Ekonomin har kollapsat med stigande fattigdom som följd, och våldsamheterna mellan militären och olika motståndsgrupper har intensifierats i flera delar av landet.
Särskilt utsatt är situationen för etniska minoriteter, som rohingya, karen och shan, som redan före kuppen utsattes för systematiska övergrepp. Flera människorättsorganisationer har dokumenterat omfattande krigsbrott begångna av militären.
Trots detta håller juntan fast vid sin plan att genomföra valet, som den menar kommer att leda till en övergång till ”civil demokrati”. Kritiker pekar dock på att den nya konstitutionen ger militären fortsatt stort inflytande över nyckelsektorer oavsett valresultat.
Omvärldens reaktioner inför det kommande valet är avvaktande. Flera länder har redan meddelat att de inte kommer att erkänna resultatet om inte genuina demokratiska reformer genomförs först. Men juntan tycks orubblig i sin plan att fortsätta på den inslagna vägen, oavsett internationell kritik.
”Det finns en risk att omvärlden till slut tröttnar och börjar acceptera situationen som den är”, varnar en människorättsaktivist med rötter i Myanmar. ”Det är exakt vad juntan hoppas på – att tiden ska göra deras illegitima maktövertagande till ett normaltillstånd.”
11 kommentarer
Mycket av kritiken verkar fokusera på avsaknaden av demokratiska garantier. Hoppas att international gemenskapen faktiskt agerar, och inte bara upprepar sina positioner med tomma ord.
Att förbjuda Aung San Suu Kyis parti är en tydlig signal om att detta inte kommer bli ett rättvist val. Det verkar som att militären försöker behålla makten på alla möjliga sätt.
Mycket som den minnesverda diplomatiska källan säger. Det handlar helt enkelt om en förklädnad för att kontrollera landet. Hur länge kan andra länder acceptera detta?
Allt detta låter extremt misstänksamt. Vem tror verkligen på att Myanmar är på väg mot demokrati när man börjar från en sådan orättvis utgångspunkt?
Det är viktigt att vara medveten om att valet i Myanmar inte har några demokratiska grunder. Det handlar bara om att militärregimen behåller makten.
Ja, det är verkligen bekymmersamt. Hur långt kan international gemenskapen se på denna typ av manipulation?
Att militären i Myanmar försöker skapa legitimitet genom falska val är väldigt bekymmersamt. Det verkar som att de försöker undanröja sin tidigare bilden av en auktoritär regering utan att faktiskt förändra sin maktstruktur.
Ja, det är synd att oppositionen inte tillåts delta. Det finns ett stort officiellt motstånd mot denna typ av manipulationer.
När kommer omvärlden att gå in och agera mot detta?
Det är oroväckande att se hur Myanmar strävar efter att normalisera sitt styre genom val som uppenbart är rigade. Hur kan international gemenskapen svara på detta?
Att val ska användas för att tvätta bort regimernas beskryvande stämpeln är väldigt storartat. Det är vid har ej fungerar när militären kontrollerar alla viktiga institutioner.