Marianne Björklund: Kina vill skrämma Taiwan – och USA

Kina genomför omfattande militärövningar kring Taiwan i ett växande geopolitiskt spänningsläge som oroar omvärlden. Under två dagar har den kinesiska militären utfört vad som beskrivs som sin hittills mest omfattande övning mot den självstyrande ön, med inslag av skarpa skott, stridsflyg och krigsfartyg som omringat Taiwans territorialvatten.

Övningarna kommer vid en tidpunkt då relationerna mellan Peking och Taipei befinner sig i en särskilt ansträngd fas. Kina betraktar Taiwan som en utbrytarregion och har under president Xi Jinpings styre intensifierat sin retorik om ”återförening”, samtidigt som man regelbundet genomför militära demonstrationer för att markera sin ståndpunkt.

De senaste dagarnas manövrer är anmärkningsvärda genom sin omfattning och intensitet. Kinesiska krigsfartyg har positionerat sig strategiskt runt ön, medan stridsflyg har kränkt vad Taiwan anser vara sitt luftrum vid upprepade tillfällen. Användningen av skarp ammunition signalerar en upptrappning jämfört med tidigare övningar.

Enligt säkerhetsexperter utgör dessa övningar en del av Kinas så kallade ”gråzonsstrategi” – åtgärder som ligger under tröskeln för regelrätt krigföring men som syftar till att sätta press på Taiwan och testa både öns beredskap och det internationella samfundets reaktioner.

Taiwan har svarat på övningarna genom att höja sin militära beredskap och fördöma Kinas agerande som destabiliserande för hela regionen. Taiwans försvarsdepartement har noggrant kartlagt de kinesiska fartygens och flygplanens rörelser och meddelat att man är beredd att försvara öns territorium.

Den geopolitiska situationen i regionen har blivit alltmer komplex under de senaste åren. USA, som är Taiwans främsta internationella uppbackare utan att formellt erkänna ön som självständig nation, har ökat sin närvaro i området. Amerikanska flottan genomför regelbundet vad man kallar ”frihetsoperationer” i Taiwansundet, något som Peking konsekvent protesterar mot.

Spänningarna har också ekonomiska dimensioner. Taiwan är världens ledande tillverkare av avancerade halvledare genom företag som TSMC (Taiwan Semiconductor Manufacturing Company), vilket ger ön en strategisk betydelse i den globala teknologikedjan. En konflikt i området skulle få omedelbara och långtgående konsekvenser för den globala ekonomin.

Enligt analytiker kan de senaste övningarna kopplas till flera faktorer: Taiwans nyligen genomförda presidentval där det Kina-skeptiska partiet DPP behöll makten, USA:s fortsatta militära stöd till Taiwan, samt Kinas strävan att befästa sin position som regional stormakt.

De diplomatiska relationerna mellan Kina och västvärlden har samtidigt försämrats på flera fronter under senare år, med handelskonflikter, teknologirivalitet och oenighet i människorättsfrågor. Detta bidrar till att göra Taiwan-frågan än mer laddad.

För den civila befolkningen på Taiwan har militärövningarna blivit en del av vardagen, även om de senaste dagarnas operationer har varit ovanligt omfattande. Taiwaneserna har utvecklat en viss motståndskraft mot den ständiga militära hotbilden, men oron ökar när intensiteten i övningarna stegras.

Omvärldens reaktioner på de kinesiska övningarna har varit blandade. Medan USA och dess allierade uttryckt oro och uppmanat till återhållsamhet, har andra nationer varit mer försiktiga i sina uttalanden för att inte riskera sina ekonomiska relationer med Peking.

Experter är oeniga om huruvida Kinas agerande är en förberedelse för en framtida invasion eller främst ett politiskt verktyg för att utöva påtryckningar. Klart är dock att spänningarna i Taiwansundet utgör en av världens mest volatila säkerhetspolitiska situationer, med potential att utvecklas till en storskalig konflikt med globala konsekvenser.

I takt med att övningarna fortgår följer världen utvecklingen med stigande oro, medveten om att stabilitet i denna region är avgörande för både regional fred och den globala ekonomiska ordningen.