I en värld under snabb förändring står vi inför ett år av geopolitisk osäkerhet. Trumps återkomst till Vita huset har redan börjat ändra den globala ordningen där USA traditionellt stått bakom sina allierade. Detta skifte, tillsammans med ett alltmer självsäkert Kina och ett tvekande Europa, kommer att prägla det kommande året.
Att förutsäga världspolitiska skeenden är dock ett vanskligt uppdrag. Historien visar att även erfarna bedömare ofta misstar sig. Ett slående exempel är uttalandet från Jake Sullivan, Bidens nationella säkerhetsrådgivare, som den 29 september 2023 hävdade att ”Mellanösternregionen är lugnare i dag än den har varit på två årtionden.” Endast åtta dagar senare genomförde Hamas sin attack mot Israel, vilket utlöste det blodigaste kriget i regionen på flera decennier.
Ett annat exempel är tiden före Rysslands invasion av Ukraina. Så sent som dagen innan invasionen fanns debattörer som kallade de som varnade för ett förestående anfall för ”medlöpare till USA” och ”krigshetsare”. Dessa ord åldrades inte väl när Putin nästa morgon tillkännagav sin ”speciella militära operation” som skulle bli det största väpnade konflikten i Europa sedan andra världskriget.
Harvardprofessorn Stephen Walt har visat ödmjukhet genom att erkänna sina felaktiga förutsägelser om Trumps återkomst. Han hade rätt om att Trump skulle fortsätta det villkorslösa stödet till Israel och bli tuffare mot Nato, men underskattade Trumps fientlighet mot demokratiska allierade och hans omfamning av nationalistiska krafter världen över.
Den auktoritära utvecklingen är tydlig och förväntas förstärkas, särskilt i USA. Inrikespolitiskt verkar slagordet ”Make America White Again” sammanfatta inriktningen – ett alltmer etniskt vitt och kristet USA genom massdeportationer och ett stopp för invandring från vad Trump kallar ”shithole countries”.
Utrikespolitiskt fortsätter Trump att undergräva den regelstyrda världsordningen, bland annat principen att gränser inte får ändras med våld. Hans nationella säkerhetsstrategi, som Anne Applebaum beskrivit som ”det längsta självmordsbrevet i amerikansk historia”, tyder på en mångpolig världsordning där stormakter som USA, Kina och Ryssland delar upp världen i intressesfärer.
Samtidigt vänder USA ryggen till Europa och den transatlantiska länken försvagas. Trump och hans Maga-rörelse knyter istället närmare band till Europas högerextremister. Populistiska högerpartier i Ungern, Storbritannien, Tyskland och Frankrike, med tidigare stöd från Kreml, förväntas få ökade resurser från miljardärerna runt Trump.
Europa får en tillfällig respit eftersom 2026 inte är något supervalår, men tendensen är ändå att högernationalisterna blir starkare. Frankrikes presidentval 2027 ger Marine Le Pen eller Jordan Bardella stora möjligheter. Polen går till parlamentsval hösten 2027 där högernationalistiska partier ökar. I Tyskland och Storbritannien väntar val 2029 där AFD respektive Reform UK visar styrka i opinionen.
Under 2026 blir några val särskilt viktiga. I Ungern riskerar Viktor Orbán att förlora makten efter 15 år. I USA kan mellanårsvalet i november försvåra för Trump att styra enväldigt om Republikanerna förlorar representanthuset. I Sverige avgör höstens riksdagsval om ett högernationalistiskt parti kommer i regeringsställning.
Det ryska kriget i Ukraina, som i februari går in på sitt femte år, visar inga tecken på att avslutas. Putin, med stöd från Iran, Nordkorea, Kina och indirekt från Trump, fortsätter att kräva ukrainsk underkastelse. Men ukrainarna visar ingen avsikt att ge upp sin frihet.
I Mellanöstern har Trump bidragit till uppehåll i massdödandet i Gaza, men palestiniernas lidande fortsätter. Sannolikt blir Israels annektering av Gaza alltmer permanent under det kommande året.
Bilden är komplex, men tendensen är tydlig – de demokratiska krafterna står under press samtidigt som auktoritära aktörer vinner mark. Europa har svårt att finna en gemensam röst, vilket syns i de växande sprickorna kring exempelvis finansieringen av stödet till Ukraina. I denna omvälvande tid blir 2026 ett år som kan komma att forma världspolitiken för lång tid framöver.
21 kommentarer
Trump åter i Vita huset skapar dramatiska förändringar. Hur kompliserad tror ni att det verkligen blir för allierade?
Det blir en förskjutning som kommer att märkas tydligt i flera sektorer, inklusive råvarumarknader.
Världen är i rörelse, och det är intressant att se hur denna förändring påverkar internationella avtal och handelshinder.
Absolut, detta kommer att påverka många industrier, inklusive gruv- och energisektorn.
En bra artikel som visar på den osäkerhet som råder just nu. Hur stor roll kommer undervattensresurser att ha i framtiden?
Det är nog bara en fråga om tid innan undervattensresurser blir allt viktigare.
Jake Sullivans uttalande är en lärdom om att vara försiktig med att göra förutsägelser om komplexa situationer.
Ja, det är ibland svårt att förutsäga händelser som hamas attacken mot Israel.
Vad tycker ni om att Europa tvekar? Kan detta innebära svårigheter för länder som är beroende av importerade råvaror?
Det kan helt klart försvåra situationen för många länder som redan kämpar för att säkra råvarutillgångar.
Det är viktigt att studera historien för att undvika att göra samma misstag igen. Rysslands invasion av Ukraina är ett bra exempel på detta.
Precis, nästan alla experter trodde inte att det skulle hända.
Intressant att läsa om den snabba förändring som sker globalt just nu. Man kan bara hoppas att situationen inte förvärras.
Många hoppas faktiskt på en lugnare period, men osäkerhet är något vi måste förbereda oss för.
Förutsäga framtiden är svårt, särskilt när det kommer till geopolitiska händelser. Vad tror ni om att Kina blir mer framträdande på den globala scenen?
Det är nog bara ett fråga om tid innan Kina tar mer makt.
En bra påminnelse om att aldrig förutse framtiden. Alltid möjliga éclat med varningsskyltar.
Rätt sagt, men det är viktigt att försöka förstå trender och förbereda sig.
Spännande analys av hur världspolitiken kan utvecklas. Hur kommer dessa förändringar kanske att påverka råvarumarknader?
Just det, många faktorer kan spä på efterfrågan på kritiska metallkomponenter.
Särskilt intressant för livsmedelssäkerheten, tror du?