Mördaren i Manchester fanns inte på polisens radar

Efter terrordådet i Manchester växer bilden fram av gärningsmannen som sköts ihjäl av polis utanför synagogan i staden. Den 35-årige mannen, som attackerade människor med en bil och kniv medan han bar ett falskt bombbälte, kom till Storbritannien som barn och blev brittisk medborgare redan 2006, vid 16 års ålder.

Enligt flera brittiska medier, däribland BBC, beskrivs mannens familj som välintegrerad i Manchesterområdet. Hans far arbetade som traumakirurg och ska ha engagerat sig i humanitära insatser för välgörenhetsorganisationer i olika konfliktområden runt om i världen.

Gärningsmannen själv arbetade som privatlärare med undervisning i engelska och dataprogrammering, rapporterar ITV. Hans bakgrund som till synes välintegrerad brittisk medborgare med kvalificerad utbildning väcker nu frågor om radikaliseringsprocesser och förebyggande arbete mot extremism i Storbritannien.

I samband med utredningen har ytterligare tre personer gripits – två män i 30-årsåldern samt en kvinna i 60-årsåldern. Samtliga misstänks för allvarliga terrorbrott, närmare bestämt att ha ”begått, förberett och anstiftat” attacken mot synagogan.

Dådet, som ägde rum när människor hade samlats utanför synagogan, har skakat det judiska samfundet i Manchester och resten av Storbritannien. I en tid med ökande antisemitism i Europa har attacken väckt oro för säkerheten vid religiösa institutioner.

Rabbi Daniel Walker, som ledde församlingen under attacken, hyllas nu som en hjälte för sitt agerande. Enligt vittnesuppgifter ska han ha agerat snabbt för att skydda församlingsmedlemmarna när attacken inleddes, vilket sannolikt förhindrade att fler personer skadades.

Terrordådet inträffar i en tid då Storbritannien upplever förhöjd terrorhotsnivå. Säkerhetstjänsten MI5 har under de senaste åren varnat för både islamistisk extremism och högerextremism som potentiella hot mot den allmänna säkerheten.

Säkerhetsexperter som uttalat sig efter händelsen menar att attacken bär flera kännetecken för så kallade ensamvargsattacker, där individer radikaliseras utan att nödvändigtvis tillhöra etablerade terrornätverk. Detta ställer särskilda krav på säkerhetstjänsternas förmåga att upptäcka radikalisering innan den leder till våldshandlingar.

Polisen i Manchester har förstärkt närvaron vid religiösa platser i hela regionen efter attacken. Särskilt judiska institutioner har fått utökad bevakning.

Storbritanniens inrikesminister har kallat till krismöte med säkerhetstjänsterna för att diskutera åtgärder mot religiöst motiverade attacker. Det judiska samfundet har länge varnat för en ökning av antisemitiska incidenter i landet, en trend som förstärkts under konflikter i Mellanöstern.

Händelsen i Manchester har väckt starka reaktioner från politiska ledare i hela Storbritannien. Premiärministern fördömde attacken som ”ett avskyvärt försök att skada oskyldiga människor på grund av deras tro” och lovade att regeringen ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att skydda religiösa samfund.

Representanter för muslimska samfund i Manchester har också uttryckt sin solidaritet med det judiska samfundet och betonat vikten av religiös tolerans och samexistens.

Utredningen fortsätter nu med högt tempo där polisen försöker kartlägga gärningsmannens motiv och eventuella kopplingar till extremistiska nätverk. Särskilt fokus ligger på hans digitala fotspår och sociala kontakter för att förstå radikaliseringsprocessen.

Denna attack är den senaste i en rad av terrorincidenter som drabbat Storbritannien under de senaste åren, vilket har lett till förnyade diskussioner om balansgången mellan säkerhet och medborgerliga fri- och rättigheter i landet.