Myanmar-juntans nya strategi: Byter till civila kläder

De styrande generalerna i Myanmar har nu bytt sina militäruniformer mot civila kläder för att framställa sig själva som trovärdiga politiska ledare inför det kommande valet. Samtidigt har Kina i det tysta blivit juntans viktigaste allierade när det väpnade motståndet växer sig allt starkare i landet.

Militären tog makten i Myanmar genom en kupp i februari 2021, då de avsatte den demokratiskt valda regeringen ledd av Aung San Suu Kyi. Kuppen avbröt landets bräckliga demokratiexperiment och har sedan dess lett till omfattande protester och ett växande väpnat motstånd från olika etniska grupper och nybildade motståndsrörelser.

Tre år efter maktövertagandet försöker juntans ledare nu skapa en bild av normalitet och legitimitet. Genom att klä sig i civila kläder vid officiella sammanhang hoppas generalerna kunna övertyga omvärlden om att Myanmar är på väg mot en politisk stabilisering. Detta kommer i ett läge då juntan har utlovat ett val, även om få bedömare tror att det kommer att genomföras på ett fritt och rättvist sätt.

”De vill framstå som en civil regering, trots att de med järnhand har krossat all opposition och fängslat tusentals politiska motståndare,” säger en Myanmarexpert vid Lunds universitet som Dagens Nyheter har talat med.

I skuggan av denna PR-offensiv har Kina stärkt sina band med militärregimen. När västerländska företag och länder har dragit sig ur Myanmar efter kuppen, har kinesiska intressen snabbt fyllt tomrummet. Kina har blivit regimens ekonomiska livlina genom investeringar, handel och diplomatiskt stöd.

Relationen är dock komplicerad. Kina hade tidigare goda förbindelser även med den civila regeringen under Aung San Suu Kyi, och har historiskt balanserat sina intressen mellan olika aktörer i Myanmar. Nu har dock det geopolitiska läget gjort att Peking har valt att stödja juntan mer öppet.

”För Kina handlar det främst om stabilitet längs gränsen och att säkra sina ekonomiska intressen i landet,” förklarar en säkerhetspolitisk analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut. ”Kina ser Myanmar som en viktig del i sitt Bält- och väginitiativ, och behöver säkra tillgången till Indiska oceanen genom Myanmar.”

Kinesiska företag investerar nu kraftigt i Myanmars naturresurser, särskilt inom gruvdrift, skogsbruk och energisektorn. Myanmars rika tillgångar på sällsynta jordartsmetaller, som är avgörande för högteknologisk industri, är särskilt intressanta för Kina. Detta sker samtidigt som landets ekonomi har kollapsat för den vanliga befolkningen, med stigande priser och utbredd fattigdom.

Den civila befolkningen i Myanmar har drabbats hårt av konflikten. FN uppskattar att över en miljon människor har tvingats fly från sina hem sedan kuppen. Särskilt i etniska minoritetsområden har striderna varit intensiva, med rapporter om krigsbrott begångna av militären.

Motståndet mot militärregimen har dock inte avtagit. Tvärtom har olika väpnade grupper, samlade under paraplybeteckningen People’s Defence Force (PDF), tillsammans med etniska gerillagrupper tagit kontroll över allt större områden av landet. Under hösten 2023 genomförde dessa grupper en omfattande offensiv som överraskade militären och ledde till att flera viktiga gränsstäder föll.

Denna utveckling oroar både juntan och Kina, vilket kan förklara generalernas försök att nu framstå som mer civilt orienterade. Genom att utlova val hoppas de kunna splittra oppositionen och vinna tid.

”Det är ett klassiskt drag från auktoritära regimer som är under press,” menar en forskare vid Utrikespolitiska institutet. ”De lovar demokratiska reformer men skjuter upp dem gång på gång, samtidigt som de försöker slå sönder motståndet.”

Trots juntans försök att skapa en bild av kontroll, tyder mycket på att Myanmar står inför en långvarig konflikt. Landets ekonomi fortsätter att försämras, och den humanitära situationen är alarmerande med akut brist på mat, mediciner och andra förnödenheter i många delar av landet.

För befolkningen i Myanmar har de senaste tre åren inneburit ett abrupt slut på förhoppningarna om demokrati och utveckling. Medan generalerna byter uniformer mot kostymer, kämpar miljontals människor för sin överlevnad i ett land som alltmer liknar en misslyckad stat under militärt styre med Kina som främsta beskyddare.