”Någon i USA har pratat allvar med Trump” – 30 frågor och svar om Grönlandskrisen

I den senaste utvecklingen av den geopolitiska krisen kring Grönland framträder nu en mer nyanserad bild. Efter veckor av spänningar har USA:s president Trump tonat ned sin retorik och uteslutit militär annektering av ön, vilket skapat viss lättnad i de nordiska länderna.

Enligt Dagens Nyheters Nordenreporter Karin Eriksson kan uttalandet ses som ett tecken på att Trump påverkats av diskussioner i Vita huset och opinionsundersökningar som visar att en klar majoritet av amerikanska folket motsätter sig militär annektering. Det finns också betydande motstånd i senaten, inklusive inom presidentens eget parti.

”Jag tror att motståndet på hemmaplan mot nya krig kan spela roll. Trump är sannolikt också mer inriktad på ICE och jakten på migranter i USA än på isblocken i Arktis,” säger Eriksson, men tillägger att presidenten fortfarande kan ändra sig.

Under veckan har Trump hänvisat till ett ramavtal som han säger har formulerats tillsammans med Natos generalsekreterare Mark Rutte. Detta är dock missvisande då Rutte som Natochef inte har befogenhet att förhandla om territorier. Utrikeskommentatorn Michael Winiarski menar att detta snarare kan handla om förstärkt säkerhet på Grönland inom ramen för Nato.

Krisen har också rest frågor om Natos framtid. Pia Gripenberg, DN:s politikreporter, menar att om USA faktiskt skulle attackera Grönland skulle det sannolikt leda till Natos upplösning. ”USA:s anspråk på Grönland är av annan karaktär, när en stormakt ger sig på Danmark, en vän och allierad. Jag har svårt att se att Nato skulle överleva en sådan kris,” säger hon.

Juridiskt sett finns det betydande hinder för en eventuell försäljning av Grönland. Danmark har inte rätt att sälja det självstyrande Grönland, och intresset bland grönländarna för att byta dansk tillhörighet mot amerikansk är minimalt. Dessutom skulle ett eventuellt avtal behöva godkännas av två tredjedelar av USA:s senat, vilket skulle kräva stöd från demokratiska senatorer.

EU har reagerat på krisen med en deklaration om att vara redo att använda ”alla våra verktyg” om USA fortsätter med tullhot, enligt EU-korrespondenten Sigrid Melchior. Unionens hållning verkar vara att undvika ett handelskrig men samtidigt visa beredskap för att skydda sina intressen.

För Sveriges del menar försvars- och säkerhetsreporter Bo Torbjörn Ek att krisen trots allt inte har föranlett några planer på att bryta det bilaterala DCA-avtalet med USA. Avtalet är en del av Natos försvarsplaner för den nordvästra flanken, och endast Vänsterpartiet har uttryckt önskemål om att lämna det.

Tomas Ramberg, politikkommentator, bedömer att utrikespolitiska frågor sällan avgör svenska val, men att kriser tenderar att gynna stora, regeringsbärande partier. Samtidigt noterar han att Ukrainakriget inte fick något stort avtryck i valutgången 2022.

Karin Eriksson avslutar med att peka på att den enade fronten från Norden mot USA kan ha varit framgångsrik på kort sikt: ”Man har visat enad front mot USA. Inte svajat, trots påhoppen från Trumplägret. Och man har pekat på splittringen internt i USA. Den har betydelse.”

Trots att situationen har lugnat sig något består osäkerheten kring framtida relationer mellan Europa och USA, inte minst om Trump skulle vinna presidentvalet i november. Michael Winiarski påpekar att även om en mainstream-demokrat skulle ta över presidentposten, kommer de geopolitiska förändringarna med ett starkare Kina, Indien och Afrika sannolikt innebära att Europa och USA ändå hamnar på större distans än under de år då det fanns en USA-ledd global säkerhetsordning.