När näste Dalai lama ska väljas kan de bli två

När Dalai lama firade sin 90-årsdag i somras framträdde han med sitt karakteristiska leende och pigga ögon, välsignande människor och delande livsråd precis som vanligt. Trots sin höga ålder verkade Tibets andlige ledare vara vid god vigör och fortsätta sin roll som en global symbol för tibetansk buddhism.

Men tiden har satt sina spår. Vissa krämpor har gjort sig påminda – han har nyligen genomgått en knäoperation och färdas numera i en golfbil i indiska Dharamsala där han bott sedan 1950-talet. När han reser sig eller sätter sig ned behöver han hjälp av medhjälpare, och hans utlandsresor blir allt färre.

Med den tilltagande ålderns tecken kommer också en fråga som allt oftare diskuteras: Vad händer när Dalai lama dör?

Kinas kommunistparti har sedan länge förberett sig för detta ögonblick. Närmare 300 000 kineser har placerats ut i byar på den tibetanska landsbygden, där majoriteten av de tibetanska buddisterna lever, för att förhindra eventuella massprotester när dagen kommer. Den kinesiska ledningen har dessutom tydligt deklarerat att de anser sig ha rätt att bestämma vem som blir nästa andliga ledare.

Detta står i direkt motsats till den process som nuvarande Dalai lama och exilregeringen i Dharamsala anser vara den enda legitima. I samband med sin födelsedag klargjorde Dalai lama att han kommer att återfödas och att endast medlemmarna i Gaden Phodrang Trust, kontoret för den heliga Dalai lama i Dharamsala, har rätt att utse den unga pojke som blir hans efterträdare.

”Ingen annan har auktoritet att blanda sig i detta”, förklarade han bestämt, medan han med stora läsglasögon läste från ett papper.

Denna konflikt kan leda till en situation där världen tvingas välja mellan två konkurrerande Dalai lama – den som utsetts av Kinas kommunistparti och den som identifierats av munkarna i Dharamsala enligt traditionell buddistisk praxis. Själv var nuvarande Dalai lama bara två år när munkar, utklädda till vanliga resenärer, hittade honom i hans hemby i nordöstra Tibet. När han såg föremål som tillhört hans företrädare ska han ha utropat ”det är min, det är min” – ett tecken som tolkas som bevis på att han var den rätta reinkarnationen.

För Indien, som gett fristad åt exiltibetaner, blir det en svår balansgång. Indiska buddister håller nuvarande Dalai lama högt och skulle kritisera en regering som erkänner Kinas val. Samtidigt vill Indien förbättra sina ekonomiska relationer med Kina och riskerar försämrade kontakter om de inte accepterar kommunistpartiets kandidat.

Kommunistpartiet har haft kontroll över Tibet sedan början av 1950-talet när Kinas militär invaderade området. Tibet blev senare en ”autonom region” inom Folkrepubliken Kina. Efter tibetanska uppror och kinesiska militära insatser tvingades Dalai lama och tiotusentals tibetaner på flykt. I nordvästindiska Dharamsala lever idag cirka 130 000 tibetaner i exil.

Under tiden har kommunistpartiet tagit ett allt fastare grepp om Tibet, där omkring sju miljoner tibetaner bor. Den utlovade autonomin existerar mest på papperet, liksom religionsfriheten. I Tibet är det förbjudet att ha bilder på Dalai lama och all religionsutövning är noggrant övervakad av partiet. Partiet strävar efter vad de kallar ”etnisk enighet”.

Tibetanska barn skickas till internatskolor där all undervisning sker på mandarin. Buddistiska tempel har rivits eller byggts om för att få ett mer kinesiskt utseende. Tibet är extremt övervakat, och området anses så känsligt att utländska journalister sällan tillåts besöka regionen utan statligt arrangerade resor.

I Kinas ögon är Dalai lama ”en varg i munkkläder” – en farlig separatist som vill frigöra Tibet från Kina. Detta trots att han själv har förespråkat en ”medelväg” med ökad tibetansk autonomi snarare än fullständig självständighet.

När nuvarande Dalai lama dör kan situationen förändras. Vissa bedömare fruktar att mer radikala krafter inom den tibetanska rörelsen kan få ökat inflytande och kräva fullständig självständighet. Andra ser en risk att kommunistpartiet utnyttjar det maktvakuum som uppstår. Det kan ta tid att hitta en ny reinkarnation, och sedan ytterligare tio år innan pojken är tillräckligt utbildad för att ta en offentlig roll.

”Jag tror den kinesiska staten kommer att säga att Dharamsalas sätt att utse Dalai lama är falskt och skadar buddhismen. De kan hänvisa till en förordning från 2007 som reglerar hur reinkarnationen av en ny Dalai lama ska gå till enligt deras synsätt”, säger Fredrik Fällman, forskare i sinologi vid Göteborgs universitet.

Kommunistpartiet har visat sin hänsynslöshet tidigare. 1989 utsåg Dalai lama en femårig pojke till ny Panchen lama, den näst högsta andliga ledaren inom tibetansk buddhism. Denna pojke kidnappades av kinesiska myndigheter och har inte setts sedan dess. Peking utsåg därefter sin egen Panchen lama, som tibetanerna betraktar som en kommunistisk marionett.

Denna gång har Dalai lama förklarat att hans reinkarnation ska födas i ”den fria världen”, alltså utanför Kinas kontroll. Detta försvårar för Kina att kidnappa honom, men öppnar för en situation med två konkurrerande Dalai lama.

Valet mellan dessa två blir ett test på demokratiska länders vilja att stå emot Kinas inflytande. Tidigare har Dalai lama och exilregeringen haft starkt stöd från USA, men på senare år har allt färre världsledare vågat träffa honom av rädsla för kinesiska repressalier. Samtidigt har nedskärningar i amerikanskt bistånd halverat exilregeringens budget.

För Kina står mycket på spel. Landet har arbetat hårt för att förbättra sitt internationella anseende och framstå som en global ledare. Ökad uppmärksamhet kring förtrycket i Tibet kan skada denna bild betydligt.