Nathan Shachar: En hastig blick på kartan säger allt om Israels motiv

Israeliskt erkännande av Somaliland skapar spänningar i Östafrika

En våg av kritik har svept över regionen sedan Israel meddelade sitt beslut att erkänna Somaliland som självständig stat. Detta diplomatiska drag, som gör Israel till det första landet i världen att formellt erkänna Somaliland, har fördjupat redan existerande spänningar i Afrikas horn.

Somaliland, en före detta brittisk koloni, förenades 1960 med den italienska kolonin Somalia men har sedan 1991 fungerat som en de facto självständig stat utan internationellt erkännande. Somalia, som gör anspråk på territoriet, har snabbt fördömt Israels agerande och får stöd från flera mäktiga allierade inom Arabförbundet, inklusive Egypten, Saudiarabien, Qatar och Turkiet.

En blick på kartan avslöjar Israels strategiska motiv. Somalilands geografiska läge vid inloppet till Röda havet placerar landet endast 30 mil från västra Jemen, där huthirebellerna har avfyrat missiler mot israeliska mål. I nuläget måste israeliska flygplan tillryggalägga cirka 200 mil och tankas i luften för att nå huthikontrollerade områden i Jemen – ett avstånd som dramatiskt skulle förkortas med tillgång till baser i Somaliland.

Erkännandet kommer efter flera år av diskret samarbete mellan Israel och Somaliland. Relationen har utvecklats parallellt med Somalilands växande band till Förenade arabemiraten, som bygger en strategisk storhamn i kuststaden Berbera vid Indiska oceanen. Denna hamn representerar en viktig ekonomisk livlina för det inlandslåsta Etiopien, som förra året signalerade sin vilja att erkänna Somaliland i utbyte mot hamnrättigheter.

Diplomatiska källor i Jerusalem har uppgett för Dagens Nyheter att etiopiska myndigheter avvaktar och observerar USA:s position innan de tar steget till formellt erkännande. Trots att president Trump på fredagen avfärdade frågor om amerikanskt erkännande, spekulerar analytiker i att Jerusalem och Washington kan ha koordinerat sina strategier i frågan.

För Somaliland utgör det strategiska läget vid inloppet till Röda havet – där huthierna kontrollerar sjöfarten – dess främsta tillgång i Israels ögon. Detta är särskilt betydelsefullt då Israels regionala rival Turkiet har investerat miljarder i militära och kommersiella projekt i Somalia, Somalilands antagonist.

Turkiets utrikesministerium reagerade snabbt med skarp kritik och kallade erkännandet ”ett ansvarslöst attentat från Israel mot fred och stabilitet i regionen”. Den diplomatiska krisen kompliceras ytterligare av rykten om att erkännandet skulle vara kopplat till en överenskommelse om att Somaliland skulle ta emot palestinska migranter från Gaza – något som Somalilands regering bestämt har förnekat.

Afrikas horn har länge varit en skärningspunkt för internationella intressen och konflikter. Somalilands självständighetssträvanden grundar sig delvis i anklagelser om folkmord begått av Somalia under perioden före utbrytningen, anklagelser som bekräftades i en FN-rapport från 2001. Trots att landet i tre decennier har upprätthållit en relativt stabil demokrati med fungerande institutioner har internationellt erkännande uteblivit.

Afrikas union har också fördömt Israels ensidiga erkännande, vilket speglar organisationens långvariga policy att respektera koloniala gränser för att undvika gränstvister på kontinenten.

Situationen kompliceras ytterligare av rapporter om saudiska flyganfall mot Jemen, vilket indikerar en eskalerande regional konflikt där Somalilands strategiska position får allt större betydelse för aktörer som Israel, Förenade arabemiraten och USA å ena sidan, och Turkiet, Somalia och flera arabstater å andra sidan.

Det återstår att se om Israels erkännande blir startskottet för en bredare internationell acceptans av Somaliland, eller om det förblir en isolerad diplomatisk manöver i en allt mer komplex geopolitisk kontext i Afrikas horn.