Nathan Shachar: Enigt Libanon förbannar Hizbollah: Gav Israel svepskäl för attacker

Politisk turbulens i Libanon när Israel intensifierar militära åtgärder

Israel beordrade på måndagen evakuering av 53 byar i södra Libanon, ett område där uppskattningsvis 250 000 människor bor, majoriteten shiiter. Trafiken norrut har skapat långa bilköer som sträcker sig hela vägen till huvudstaden Beirut. Tre divisioner israeliskt infanteri har placerats nära gränsen, vilket enligt bedömare tyder på att en markinvasion liknande den från hösten 2024 kan vara nära förestående.

Libanon har ännu inte återhämtat sig från den interna flyktingkris som uppstod efter Hizbollahs attack mot Israel den 8 oktober 2023 och Israels efterföljande bombningar av gränsbyar, som i praktiken fungerat som Hizbollah-fästen. Över 100 000 personer tvingades då på flykt och lever fortfarande i provisoriska bosättningar eller som inneboende hos familjer i Beirut och Tripoli.

För den libanesiska ekonomin, som med internationellt stöd försöker återhämta sig efter åratal av kris, kommer denna nya flyktingvåg vid sämsta tänkbara tidpunkt. Landets återuppbyggnadsförsök riskerar nu att än en gång undermineras av den eskalerande konflikten.

Den sunnimuslimske premiärministern Nawaf Salam har nu deklarerat att all militär verksamhet från Hizbollahs sida är olaglig. Parlamentets talman, den framstående shiapolitikern Nabih Berri, har också ställt sig bakom beslutet – ett tecken på att även delar av det shiitiska etablissemanget distanserar sig från Hizbollah. President Joseph Aoun har varnat rörelsen för att fortsätta bedriva krig ”för andras räkning” från libanesisk mark, och Högsta domstolens chefsåklagare Jamal Hajar har utfärdat order om att gripa och åtala de ansvariga för raketattackerna mot Haifa.

Analytiker menar att Hizbollahs begränsade raketattacker mot Israel mer handlar om prestige än om ett genuint försök att bistå Iran. Innan kriget mellan Israel och Iran bröt ut hade Hizbollahs ledare Naim Qassem lovat att bryta vapenvilan med Israel om Irans högste ledare skulle skadas. När ayatolla Ali Khameneis död bekräftades på söndagen uppstod en intensiv debatt inom Hizbollah, där militanta falanger insisterade på att rörelsen måste fullfölja sitt löfte för att behålla trovärdighet.

De relativt begränsade attackerna, som fortsatte under tisdagen, tolkas av experter som en signal till Israel att Hizbollah egentligen inte eftersträvar en fullskalig konfrontation. Israel har dock gripit tillfället och inlett omfattande bombningar mot rörelsens anläggningar i södra Libanon, Beirut och Libanondalen.

Reaktionerna inom Libanon är splittrade. Kristna högerpartier som Kataeb och Lebanese Forces uttrycker öppen tillfredsställelse över Hizbollahs svårigheter. Även andra politiska grupperingar, som uttalar sig mer diplomatiskt, har svårt att dölja en viss skadeglädje över Hizbollahs tillbakagång.

Den nuvarande situationen återspeglar Libanons komplicerade historia som spelplan för regionala konflikter. Sedan 1969, då den egyptiske presidenten Gamal Abdul Nasser tvingade Libanon att tillåta palestinska väpnade grupper att attackera Israel från libanesiskt territorium, har landet i praktiken styrts av utländska intressen – palestinier, israeler, syrier och iranier har ofta haft större inflytande över landets politik än dess egna medborgare.

Om regimen i Teheran skulle falla eller tvingas bryta sina band med Hizbollah, skulle detta enligt många libanesiska bedömare kunna öppna vägen för landets första verkliga självständighet på över ett halvt sekel. Landets befolkning följer därför händelseutvecklingen i Iran med särskilt stort intresse, medvetna om att förändringarna där direkt påverkar deras egen framtid.