Israeliska stridsvapen intensifierar insatser mot Iran medan Netanyahu brottas med inrikes utmaningar

Israeliska stridspiloter genomför för närvarande en remarkabel operation med tre flygningar tur och retur till Iran varje dag. Enligt obekräftade men heller inte dementerade uppgifter har piloterna tillgång till särskilda preparat som hjälper dem att förbli alerta även efter åtta till tio timmar i luften.

Den intensiva operationstakten drivs av en påtaglig oro inom den israeliska ledningen att USA:s president Donald Trump kan komma att kräva ett snabbt avslut på konflikten innan Israel hunnit uppnå sina strategiska mål – framförallt att neutralisera det iranska revolutionsgardets fasta installationer. En anmärkningsvärd aspekt av operationen är att inget israeliskt flygplan hittills har träffats av fientlig eld under de tusentals bombräder som genomförts, något som militära bedömare beskriver som historiskt unikt i modern krigshistoria.

För den israeliska civilbefolkningen har verkligheten varit betydligt mindre glorifierad. Vardagslivet har i stora delar av landet, särskilt i Tel Aviv-regionen och i de norra gränsområdena, nästan helt stannat av på grund av återkommande luftlarm och störd nattsömn. De israeliska luftförsvarssystemen har dock fungerat effektivt. Iranska robotar har kontinuerligt skjutits ner innan de nått sina mål, vilket har hållit antalet civila dödsoffer nere till 15 personer – en markant lägre siffra än under det kortare kriget mot Iran i juni förra året.

Premiärminister Benjamin Netanyahu kan möjligen känna viss tillfredsställelse över de militära framgångarna, men hans kroppsspråk och retorik under veckans sällsynta presskonferens avslöjade en man som är långt ifrån nöjd. Netanyahu, som sedan oktober 2023 konsekvent undvikit att möta oberoende journalister och istället begränsat sina framträdanden till extremnationalistiska israeliska medier och utländska sympatisörer som Fox News, överraskade många med sitt fokus under presskonferensen.

Istället för att koncentrera sig på krigsläget eller åtgärder för att hjälpa de miljoner israeler som förlorat inkomster på grund av konflikten, ägnade Netanyahu betydande tid åt att passionerat argumentera för att den pågående korruptionsrättegången mot honom borde läggas ner. Med märkbar upprördhet beskrev han åtalspunkterna som obetydliga och hävdade att åklagarnas argument redan fallit samman. ”Denna absurda cirkus måste stoppas så att jag kan leda kriget ostört,” deklarerade han, samtidigt som han betonade att både hans hustru Sara och parets söner lider av medias granskning. Den kritik som riktats mot hans söner handlar främst om deras bekväma tillvaro utomlands medan jämnåriga israeler tjänstgjort i militären under långa perioder sedan oktober 2023.

Trots de militära framgångarna har kriget inte givit Netanyahu de politiska fördelar han sannolikt hoppats på. Underrättelsetjänstens rapporter visar inga tecken på att den iranska regimen är på väg att kollapsa, och ännu mer nedslående för premiärministern är att opinionssiffrorna förblir oförändrade. Israeliska väljare stöder visserligen flygvapnets operationer mot Iran, men äran för dessa framgångar tillskrivs främst överbefälhavaren, flygvapenchefen och underrättelsetjänsterna – inte Netanyahu eller försvarsminister Israel Katz.

Inför årets kommande val, där många bedömare menar att det demokratiska systemet står på spel, förblir det politiska läget därmed i stort sett oförändrat. Oppositionsblocket leder med knapp marginal över regeringskoalitionen, men ingen av grupperingarna kan bilda regering utan samarbete med landets arabiska partier. Detta skapar en komplicerad politisk situation som riskerar att fördjupa den redan existerande polariseringen i det israeliska samhället.

Samtidigt växer oron i Tel Aviv efter rapporter om att Iran lyckats träffa israeliska radaranläggningar, vilket blottar sårbarheter i det israeliska försvaret trots den allmänt lyckade luftförsvarsoperationen.