Nathan Shachar: Irans attacker mot gulfstaterna väcker vrede på Arabiska halvön

Under kriget mellan Iran och USA har gulfstaterna hamnat i en allt mer utsatt position. Från början gjorde de flera ansträngningar, både individuellt och genom Gulfstaternas samarbetsråd (GCC), för att förhindra den amerikansk-ledda militära operationen mot Iran. Dessa länder gick så långt att de förbjöd USA att använda de amerikanska baser som finns i samtliga sex gulfstater för attacker mot iranska mål.

Detta beslut grundade sig inte i någon särskild sympati för den iranska regimen, utan snarare i en djup oro över att själva bli måltavlor för Irans vedergällningsaktioner. Då iranska vapen inte har räckvidd att nå amerikanskt territorium utgör de amerikanska militäranläggningarna i regionen den enda realistiska måltavlan om Iran skulle vilja slå tillbaka.

Efter den amerikansk-israeliska attacken som genomfördes i lördags har situationen förvärrats avsevärt. Iran har svarat med att avfyra missiler mot samtliga gulfstater samt mot kurdiska områden i Irak och den brittiska militärbasen Akrotiri på Cypern, där NATO-flyg ibland är stationerade.

Den iranska regimens strategi verkar ha varit att angreppen mot de arabiska shejkdömena, som alla är allierade med USA, skulle få dem att utöva påtryckningar på president Donald Trump för att avbryta de militära operationerna. Denna kalkyl tycks dock ha slagit fel av två huvudsakliga anledningar: dels är gulfstaternas möjligheter att påverka Trump i detta skede ytterst begränsade, dels har attackerna framkallat stark indignation i regionen. Bahrains FN-ambassadör har beskrivit Irans agerande som ”ett gement och fegt överfall”.

Anwar Garagash, en framstående emiratisk kommentator med nära kopplingar till regimen i Abu Dhabi, har via sociala medier uppmanat Iran att besinna sig: ”Ert krig är inte mot era grannar. Med den här upptrappningen har ni gynnat de som ser Iran som ett hot och som betraktar dess missilprogram som en permanent källa till instabilitet.” Garagash förutspådde att Irans handlingar skulle motverka sitt eget syfte, isolera regimen ytterligare och driva gulfstaterna närmare USA.

Medan Irans statskontrollerade medier och utrikesminister Abbas Araghchi framställer attackerna mot gulfstaterna som en del av konflikten med USA, visar verkligheten en annan bild. De flesta målen för de iranska projektilerna har varit civila anläggningar såsom bostadshus, hotell och köpcentra. Detta är särskilt allvarligt eftersom få av gulfländerna har något omfattande missilförsvar eller tillgång till skyddsrum för civilbefolkningen.

De militärt starkaste gulfstaterna, Saudiarabien och Förenade Arabemiraten, har nu utfärdat varningar till Iran om att upphöra med aggressionen och antytt att de kan komma att vidta militära motåtgärder om attackerna fortsätter. Även Qatar, som annars står den iranska regimen närmast bland gulfstaterna – båda länderna är finansiärer av den palestinska rörelsen Hamas och delar världens största naturgasfyndighet – har uttryckt liknande varningar.

Händelseutvecklingen har skapat en ny och farlig dynamik i den redan instabila regionen. Från att tidigare ha försökt medla och dämpa konflikten befinner sig gulfstaterna nu i en situation där de känner sig direkt hotade av iranska attacker, vilket drastiskt förändrar deras strategiska överväganden. För många bedömare framstår Irans beslut att attackera grannländerna som ett allvarligt missbedömt drag som riskerar att ytterligare isolera landet diplomatiskt i regionen.

Utvecklingen har också väckt oro på de globala energimarknaderna. Regionen står för en betydande del av världens oljeproduktion, och en ytterligare upptrappning av konflikten skulle kunna få allvarliga konsekvenser för den globala energiförsörjningen och därmed världsekonomin i stort. Experter varnar för att riskerna för oljemarknaden kan vara underskattade om situationen fortsätter att förvärras.