Spänningarna mellan USA och Iran fortfarande olösta medan Israel avvaktar

Osäkerheten kring USA:s framtida agerande mot Iran fortsätter att prägla den geopolitiska situationen i Mellanöstern. Trots att Israels generalstab och USA:s centralkommando Centcom, baserat i Qatar, står i nära kontakt med varandra, vittnar israeliska generaler om att även deras amerikanska kollegor tycks ha begränsad information om den faktiska planen.

President Donald Trump har ännu inte tagit ett definitivt beslut om hur USA ska hantera konflikten med Iran. I Israel har man noterat med viss besvikelse att presidenten i sitt senaste uttalande verkar ha tonat ner sina krav på Iran. Efter att tidigare ha ställt fyra tydliga krav – att stoppa atomprogrammet, avveckla medeldistansmissilerna, avbryta stödet till terrorgrupper och upphöra med avrättningar – fokuserade Trump i torsdags endast på frågan om anrikning av uran.

Den israeliska regeringen, liksom majoriteten av landets försvarsplanerare, gör ingen hemlighet av att de hoppas att Iran ska ”göra ett misstag” och angripa Israel i händelse av en amerikansk attack. Om detta skulle ske är Israel berett att omedelbart genomföra omfattande luftangrepp mot iranska mål, med särskilt fokus på landets missilprogram – under förutsättning att Trump godkänner det.

Under sommarens konflikt avfyrade Iran över 300 ballistiska missiler mot Israel. Israelisk luftförsvar lyckades avvärja omkring 90 procent av dessa innan de nådde sina mål. De missiler som kom igenom orsakade dock överraskande omfattande skador, där hela kvarter förstördes – något som Israel inte upplevt tidigare i sin historia.

Trots dessa erfarenheter råder det för ovanlighetens skull en bred enighet inom Israel – både regering, opposition och allmänhet hoppas att USA kommer att försvaga regimen i Teheran och underminera dess överlevnadsförmåga. Även regimerna i Jordanien och Egypten delar denna förhoppning.

Oljestaterna i Persiska viken har dock en annan inställning. Ländernas ledare i Saudiarabien, Qatar och Förenade Arabemiraten är oroliga för att ett desperat Iran kan komma att attackera dem som hämnd eller avledningsmanöver. Samtidigt föredrar de ett försvagat och isolerat Iran framför alternativen: antingen ett kaotiskt maktskifte med oförutsägbara konsekvenser eller en demokratisk regim som skulle kunna inspirera oppositionsrörelser i deras egna länder.

Iran har hittills visat liten förhandlingsvilja i de USA-ledda samtal som pågår med turkiska medlare. Analytiker ifrågasätter starkt om USA, trots sin imponerande militära närvaro i regionen, verkligen kan bomba den iranska ledningen till större eftergifter.

En alternativ strategi för USA skulle kunna vara att blockera inloppet till Persiska viken för att beröva Iran dess livsviktiga oljeintäkter. En sådan blockad skulle dock kräva en månader lång kampanj och bedöms inte vara en prioriterad åtgärd för Trump-administrationen i nuläget.

Situationen förblir spänd och oförutsägbar, där både regionala och globala aktörer noga följer utvecklingen. För Israel är konflikten mellan USA och Iran av särskild betydelse, då utgången kommer att ha direkta konsekvenser för landets egen säkerhetssituation.

Irans missilprogram utgör fortsatt ett av de mest akuta hoten mot Israel, vilket sommarens attacker tydligt demonstrerade. Detta förklarar också varför israeliska beslutsfattare är särskilt angelägna om att se denna kapacitet begränsas genom amerikanska insatser.

Medan den diplomatiska processen fortsätter, förbereder sig militära planerare på båda sidor för olika scenarier, inklusive möjligheten till en vidare eskalering av konflikten som skulle kunna dra in flera länder i regionen.