Nathan Shachar: Trumps medlare i Israel serverar Netanyahu bittra piller

Spänningarna mellan Israel och USA har nått en kritisk punkt gällande Gazakonflikten. Premiärminister Benjamin Netanyahu står inför ett politiskt dilemma som kan komma att definiera både hans ledarskap och Israels framtida relation med sin viktigaste allierade.

Efter månader av intensiva förhandlingar har USA presenterat en plan för Gaza som inkluderar öppnandet av gränsövergången mellan Gaza och Egypten samt etablerandet av en palestinsk ”teknokratregering” i området. Detta har försatt Netanyahu i en prekär situation där han måste välja mellan att samarbeta med USA eller hålla fast vid löften till sina högerorienterade koalitionspartners.

Enligt politiska bedömare i Jerusalem lutar det mot att Netanyahu kommer att välja den väg som innebär minst politisk skada för honom personligen. Det betyder sannolikt att han kommer att ge efter för amerikanska påtryckningar och tillåta en begränsad öppning av Rafah-övergången, trots tidigare uttalanden om att Israel måste behålla full kontroll över alla gränspassager.

”Netanyahu befinner sig i en klassisk politisk rävsax,” säger David Halperin, politisk analytiker i Tel Aviv. ”Han kan inte tillfredsställa både Washington och sina högerextrema ministrar som Itamar Ben-Gvir och Bezalel Smotrich.”

Konflikten har sin grund i Israels militära offensiv i Gaza, som inleddes efter Hamas attack mot Israel den 7 oktober förra året. Sedan dess har den humanitära situationen i Gaza kraftigt försämrats, vilket har lett till internationella påtryckningar för att öka hjälpinsatserna till den palestinska befolkningen.

USA:s utrikesminister Antony Blinken har vid upprepade tillfällen besökt regionen för att driva på för en lösning. Vid sitt senaste besök lade han fram en detaljerad plan som även inkluderar en övergångsmekanism för styrning av Gaza efter konflikten.

Netanyahus koalition, den mest högerorienterade i Israels historia, har konsekvent motsatt sig varje tecken på eftergifter gentemot palestinierna. Flera ministrar har hotat att lämna regeringen om premiärministern går med på USA:s villkor, vilket skulle kunna leda till regeringskollaps och nyval.

”För Netanyahus koalitionspartners är det en principfråga. De ser varje eftergift som ett svek mot deras vision om ett ’Stort Israel’,” förklarar Sarah Cohen, professor i internationella relationer vid Hebreiska universitetet i Jerusalem.

Samtidigt kan Netanyahu knappast riskera en allvarlig konfrontation med USA, som årligen bidrar med miljardbelopp i militärt bistånd till Israel. Biden-administrationen har dessutom visat tecken på växande otålighet med den israeliska regeringens agerande.

I kölvattnet av konflikten har även Egypten spelat en nyckelroll som medlare. Landet delar gräns med Gaza och har uttryckt oro över den humanitära situationen samtidigt som man fruktar en massiv flyktingvåg om situationen förvärras ytterligare.

Oavsett vilket beslut Netanyahu fattar kommer det att ha långtgående konsekvenser. Om han blockerar USA:s planer riskerar han att skada den strategiska alliansen med Washington. Om han ger efter riskerar han att förlora sitt politiska stöd på hemmaplan.

Enligt källor nära premiärministern kommer Netanyahu sannolikt att försöka hitta en kompromiss – en begränsad öppning av gränsövergången under strikt israelisk övervakning, samtidigt som han offentligt tonar ned betydelsen av denna eftergift.

”Netanyahu är en mästare på politiskt överlevnad,” påpekar Yossi Mekelberg, Mellanösternexpert vid Chatham House i London. ”Han kommer sannolikt att ge efter för USA på ett sätt som minimerar de politiska kostnaderna på hemmaplan.”

Den närmaste tiden kommer att visa om denna balansgång är möjlig i ett politiskt landskap präglat av extrema ståndpunkter och djupa klyftor, både inom Israel och i förhållande till omvärlden.