Nationalekonom: Riskerar att slå hårt mot svensk export

Trumps tullhot mot Sverige och sju andra länder väcker oro och förvåning

Att ett Natoland försöker utpressa enskilda länder i EU med tullhot har aldrig tidigare inträffat och är ytterst anmärkningsvärt, enligt nationalekonomen Ola Olsson.

”Hela tanken att försöka ta över Grönland är absurd och saknar motstycke i internationell politik,” konstaterar han angående det senaste utspelet från USA:s president.

Enligt Donald Trumps inlägg på sociala medier under lördagen planerar han att införa tullar på 10 procent från den 1 februari, vilka sedan skulle höjas till 25 procent från den 1 juni. Tullarna ska enligt presidenten gälla tills ett köp av Grönland genomförs.

Om hoten verkställs kommer det att få allvarliga konsekvenser för Sveriges ekonomi. USA utgör Sveriges tredje största exportmarknad och representerade 9 procent av den svenska varuexporten under 2024, enligt statistik från SCB.

”Vi är inte extremt beroende som Kanada är, men vi är ganska beroende av export till USA. Så är det ju,” säger Ola Olsson. Han tillägger dock att man tills vidare bör ta presidentens uttalande med en nypa salt: ”Åtminstone tills finansminister Scott Bessent talar om att införa det. Dessutom är det ett hot som lagts framåt i tiden. Det kan han mycket väl dra tillbaka.”

Förutom Sverige omfattar tullhotet Danmark, Norge, Frankrike, Tyskland, Storbritannien, Nederländerna och Finland. Olsson ser det som positivt för Sveriges del att även större EU-länder berörs.

”Jag tror inte att Sverige eller de andra europeiska länderna kommer att vika sig i den här frågan. Det hade varit helt horribelt om de gjorde det,” framhåller han.

Kommerskollegiums chefsekonom Per Altenberg förutspår att den amerikanske presidentens utspel kommer att leda till stark solidaritet från andra EU-länder. Han betonar att detta är första gången som Trump inför tullar mot enskilda EU-länder.

”Jag tror att det fortsatt gäller att hålla huvudet kallt, men det man kan konstatera är att USA verkar använda tullhotet på nytt som ett utrikespolitiskt vapen. De här tullarna är precis som de tidigare tullarna inte förenliga med Världshandelsorganisationens regler,” säger Altenberg.

Han bedömer att Trumps senaste hot kommer att resultera i ett gemensamt svar från hela EU: ”Även om det här är riktat mot enskilda EU-länder så kommer det att leda till en stark solidaritet och hanteras på EU-nivå.”

Robert Bergqvist, seniorekonom på SEB, delar denna uppfattning och menar att EU sannolikt kommer att ställa sig bakom de utpekade länderna. ”Att inte EU som gemensam kraft skulle gå samman och svara på det här skulle vara en stor överraskning,” säger han.

Bergqvist ser Trumps nya hot som en allvarlig eskalering av situationen. ”Vi har ju lyft ifrån att det handlar om ekonomi, nu handlar det om var man drar landgränser. Jag tycker att det är en helt ny dimension av det här allvarliga läget som vi har.”

Om situationen kommer att utvecklas till ett regelrätt handelskrig är för tidigt att avgöra, enligt Bergqvist. Han påpekar att det fortfarande finns tid för förhandlingar och uttrycker hopp om att det finns förhandlingsvilja från både USA och Europa för att hitta en lösning.

Trumps krav på att få köpa Grönland från Danmark, som är en suverän stat och Natomedlem, har väckt starka reaktioner. Tullhotet riktar sig mot flera av USA:s traditionella allierade i Europa, vilket komplicerar de transatlantiska relationerna ytterligare.

Samtidigt som ekonomiska experter analyserar de potentiella konsekvenserna för handel och export, pågår även diplomatiska ansträngningar för att hantera situationen. Danmark har redan markerat sitt avståndstagande genom demonstrationer, och flera europeiska ledare väntas uttala sig om det amerikanska tullhotet inom kort.