Nato stärker beredskap i Östersjön – skickar fregatt

Nato förstärker bevakningen i Östersjön efter drönarincidenter vid danska flygplatser

I kölvattnet av de senaste drönarincidenterna i danskt luftrum har Nato beslutat att öka den militära närvaron i Östersjöområdet. Denna utökade beredskap kommer efter att flera danska flygplatser och militära anläggningar drabbats av drönaraktivitet under den gångna veckan.

Nordens mest trafikerade flygplats, Köpenhamns flygplats Kastrup, tvingades i måndags stänga i flera timmar efter att flera stora drönare observerats i närliggande luftrum. Händelsen har följts av liknande rapporter från andra platser i Danmark, vilket väckt oro för systematisk kartläggning av dansk infrastruktur.

I ett uttalande till nyhetsbyrån Reuters meddelar Nato att man kommer att utöka beredskapen med förstärkta underrättelse-, övervaknings- och spaningsplattformar. Försvarsalliansen planerar dessutom att skicka minst en fregatt med luftvärnskapacitet till området för att stärka försvaret mot lufthot.

”Man vill dels öka avskräckningen för att ryssarna ska förstå att man tar det hela på allvar och dels så arbetar man för att komma till rätta med drönarna,” säger Gunilla Herolf, associerad seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet.

Natos talesperson har dock avböjt att specificera vilka medlemsländer som kommer att bidra med resurser i samband med den ökade beredskapen. Detta är i linje med alliansens policy att inte avslöja operativa detaljer som skulle kunna utnyttjas av potentiella motståndare.

De danska myndigheterna har varit försiktiga med att officiellt peka ut någon specifik aktör bakom drönarincidenterna, men har uttalat att en ”kapabel aktör” bedöms ligga bakom. Expertbedömningar pekar mot att en statlig aktör med betydande resurser står bakom aktiviteterna, även om Ryssland inte nämnts vid namn i officiella uttalanden.

Herolf menar att om fler drönare upptäcks kan de komma att skjutas ned. ”Att skjuta ner drönare är någonting helt annat än att skjuta ner ett flygplan. Det är ju betydligt svårare och där kommer Nato att ha stora problem. Att skjuta ner drönare som man gjorde i Polen är i mina ögon inte särskilt problematiskt, särskilt inte när det är över det egna landet,” förklarar hon.

Den utökade beredskapen i Östersjön är en förstärkning av operationen Baltic Sentry som Nato inledde redan i januari i år. Denna operation innebär ökad närvaro av flyg, drönare, fartyg och ubåtar för att bevaka Östersjöområdet och avskräcka fientlig verksamhet. Den aktuella förstärkningen kan ses som ett direkt svar på de senaste veckornas händelser.

Säkerhetsläget i regionen har försämrats under det senaste året med ökade spänningar mellan Nato och Ryssland. I mitten av september kränktes polskt luftrum från rysk sida, vilket föranledde Natos generalsekreterare Mark Rutte att meddela förstärkningar vid alliansens östra gräns. Drönarincidenterna i Danmark betraktas som ytterligare ett oroande tecken på ökad hybridkrigsföring i regionen.

Sverige, som nybliven Natomedlem, har erbjudit Danmark hjälp i samband med drönarlarmen. Detta är ett exempel på det fördjupade försvarssamarbetet i Norden som intensifierats sedan Sveriges och Finlands anslutning till försvarsalliansen.

Incidenterna belyser sårbarheten i kritisk infrastruktur som flygplatser och militära anläggningar inför nya typer av hot som drönare utgör. Drönarteknologi har blivit alltmer tillgänglig och sofistikerad, vilket skapar nya utmaningar för luftförsvaret även i fredstid.

Medan den militära beredskapen ökar står danska myndigheter inför den komplexa frågan om hur man ska hantera framtida drönarincidenter för att minimera störningar i civil luftfart samtidigt som landets säkerhet upprätthålls.