Hamas uttalande om att frige gisslan skapar försiktig optimism i fredsprocessen

En komplex utveckling kring den pågående konflikten i Gaza har tagit en ny vändning när Hamas uttryckt villkorad acceptans till ett fredsförslag framlagt av USA:s president Donald Trump. Uttalandet har väckt försiktiga förhoppningar om framsteg i de långdragna förhandlingarna som skulle kunna leda till ett slut på kriget som pågått i nästan två år.

”Det här är en stor dag. Vi får se hur det hela slutar. Vi måste få det slutgiltiga beslutet fastställt,” sade Donald Trump i ett videomeddelande kort efter att Hamas meddelande blivit offentligt. ”Alla är eniga om att de vill att kriget skulle ta slut och att fred ska råda i Mellanöstern, och vi är mycket nära att uppnå det nu.”

Reaktioner från experter och analytiker är dock blandade. Gregg Roman, VD för tankesmedjan Middle East Forum, menar att Hamas svar i praktiken kan betraktas som ett förtäckt avslag. ”Hamas skapar en illusion av framsteg utan att ta itu med de centrala krav som skulle avsluta konflikten – vilket ju är ett existentiellt hot mot dem,” skriver Roman i ett uttalande.

Det pressade Hamas har meddelat att de är villiga att frige gisslan och diskutera avtalet, men förväntas ställa krav om garantier för att Israel fullständigt drar sig tillbaka från Gaza. Samtidigt är även Israels premiärminister Netanyahus acceptans villkorad, då han tidigare hävdat rätten att ”avsluta jobbet” om Hamas agerar på ett sätt som kan undergräva avtalsvillkoren.

En av avtalets otydligheter rör just Israels tillbakadragande. Enligt förslaget ska detta ske först efter att en internationell stabiliseringsstyrka etablerats i Palestina, men detaljer kring tidsplaner och genomförande saknas. Trots denna otydlighet har Israels försvarsmakt (IDF) enligt Times of Israel meddelat att de kommer övergå till ”defensiva operationer” i Gaza, och Netanyahu har deklarerat att Israel är ”redo för omedelbar frigivning av alla gisslan”.

Nästa steg i processen skulle innebära att Israel friger 250 livstidsdömda palestinier och ytterligare 1 700 palestinier som frihetsberövats efter Hamas attack den 7 oktober 2023. Samtidigt har IDF utfärdat varningar till alla som flytt Gaza stad att inte återvända, vilket visar på den fortsatta spända situationen.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen uttryckte försiktig optimism i ett uttalande: ”Hamas uttalade beredskap att frige gisslan och engagera sig på grundval av det senaste förslaget är uppmuntrande. Detta ögonblick måste utnyttjas. Ett omedelbart eldupphör i Gaza och frisläppandet av alla gisslan är inom räckhåll.”

Även Frankrikes president Emmanuel Macron kommenterade utvecklingen positivt och uppmanade till skyndsam handling från alla inblandade parter.

Hamas väntas ta slutgiltig ställning till förslaget på söndag. Isak Svensson, professor i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet, bedömer att planen ”har förutsättningar att bli verklighet, samtidigt som den är mycket oklar.” Han pekar särskilt på bristen på konkreta tidsplaner och garantier för IDF:s tillbakadragande.

En ytterligare utmaning i förhandlingarna rör Gazas framtida styrning. Enligt Al Jazeera har Hamas redan avvisat tanken på en interimistisk administration ledd av Trump och den tidigare brittiske premiärministern Tony Blair. Särskilt utnämningen av Blair har mött motstånd på grund av hans roll i Irak-invasionen.

Trots alla osäkerheter och hinder är de flesta bedömare överens om att den senaste utvecklingen representerar det hittills mest betydande försöket att avsluta konflikten som utlöstes av Hamas attack mot Israel den 7 oktober 2023. Kriget har hittills krävt över 66 000 palestinska och omkring 2 000 israeliska liv, och den humanitära situationen i Gaza fortsätter att vara kritisk.

Det återstår att se om de försiktiga förhoppningar som nu väckts kan realiseras i form av konkreta framsteg mot en hållbar fredsuppgörelse i regionen.