Norska EU-debatten tar fart igen: ”Snart bara vi kvar”

Stödet för EU-medlemskap visar en uppåtgående trend i Norge efter den senaste tidens spänningar kring Grönland. Det tidigare så EU-skeptiska landet står nu inför en potentiell omsvängning i frågan, där det konservativa partiet Høyre under helgen kommer att ta ställning till om man ska driva kravet på en ny folkomröstning om norskt EU-medlemskap.

Den senaste opinionsundersökningen visar att EU-förespråkarna för första gången på länge har ett övertag bland norska väljare. Denna attitydförändring kommer i ett läge där geopolitiska spänningar i norra Europa ökar, särskilt efter vad som kommit att kallas ”Grönlandskrisen” – en diplomatisk konflikt som aktualiserat frågor om säkerhetspolitik och regionalt samarbete.

– Nu är det ingen i Norge yngre än 50 år som har fått säga sin mening om EU, säger Merete Agerbak-Jensen, Oslobaserad politiker, till DN. Hon pekar på den demografiska förändringen som en viktig faktor i den nuvarande debatten.

Norge har tidigare hållit två folkomröstningar om EU-medlemskap, 1972 och 1994, där båda resulterade i nej. Landet har istället valt att stå utanför unionen men har genom EES-avtalet (Europeiska ekonomiska samarbetsområdet) en nära relation till EU:s inre marknad och omfattas av många av unionens regelverk.

Den aktuella debatten om EU-frågan kommer i en tid då Norge står inför ekonomiska utmaningar. Trots landets rika naturtillgångar, med olja och gas som dominerande exportvaror, ser många norrmän mot EU för att säkra framtida handelsmöjligheter och ekonomisk stabilitet.

Høyre, under ledning av partiledare Erna Solberg, har traditionellt varit mer EU-vänligt än många andra norska partier. Ett eventuellt beslut att driva frågan om en ny folkomröstning skulle markera en betydande förändring i norsk politik. Partiet har ett starkt stöd bland väljarna och skulle kunna få inflytande över frågan, särskilt om opinionsundersökningarna fortsätter visa ökat stöd för EU.

Grönlandskrisen har fungerat som en katalysator för diskussionen. De spända relationerna med Ryssland efter kriget i Ukraina har också påverkat säkerhetstänkandet i Norge, där NATO-medlemskapet länge varit en hörnsten i säkerhetspolitiken. Ett EU-medlemskap skulle ytterligare förstärka landets västerländska förankring.

– Det geopolitiska läget har förändrats dramatiskt sedan den senaste folkomröstningen. Världen är en annan idag, och detta påverkar naturligtvis hur norrmännen ser på sin plats i Europa, förklarar en politisk analytiker vid Universitetet i Oslo.

Den norska regeringen, ledd av Arbeiderpartiet, har hittills varit försiktig med att ta upp EU-frågan, medveten om dess polariserande natur. Landets premiärminister Jonas Gahr Støre har fokuserat på att stärka de befintliga banden med EU utan att direkt adressera medlemskapsfrågan.

På landsbygden finns fortfarande ett starkt motstånd mot EU-medlemskap. Många bönder och fiskare fruktar att EU:s regleringar skulle underminera deras verksamheter och Norges suveränitet över sina rika fiskevatten.

Høyres kommande beslut kan bli avgörande för frågans utveckling. En intern omröstning inom partiet kommer att visa om tiden är mogen för att på nytt väcka den sovande EU-debatten i Norge.

– Detta är inte bara en fråga om politik utan om Norges framtida identitet och plats i Europa, säger Agerbak-Jensen.

Om Høyre beslutar att driva frågan om en ny folkomröstning, väntar en intensiv debatt i det norska samhället. En debatt där både geopolitiska realiteter, ekonomiska överväganden och nationell identitet kommer att stå i centrum.