Nu tillträder Mamdani – hur han lyckas kan påverka hela USA

Natten mot nyårsdagen stod New York inför ett betydelsefullt maktskifte när Zohran Mamdani officiellt installerades som stadens nye borgmästare. Ceremonin, som ägde rum i en övergiven tunnelbanestation på Manhattan, markerade början på ett nytt kapitel för USA:s mest folkrika stad – ett kapitel som många politiska analytiker menar kan få konsekvenser långt utanför stadens gränser.

Mamdanis främsta vallöfte handlade om att pressa ned de skenande levnadskostnaderna, en fråga som blivit alltmer akut i en stad där medelinkomsttagare sedan länge kämpat för att ha råd med boende och grundläggande tjänster.

”New York har alltid varit en stad av drömmar, men för många har dessa drömmar blivit ouppnåeliga på grund av de extrema kostnaderna,” säger stadsplaneraren Maria Rodriguez, som följt utvecklingen under flera decennier.

Under de senaste åren har bostadspriserna i New York stigit med över 35 procent, vilket skapat en situation där även välbetalda yrkesgrupper som sjuksköterskor, lärare och poliser tvingas bo långt utanför staden de tjänar. Samtidigt har inflationen drivit upp priserna på allt från livsmedel till kollektivtrafik.

Mamdanis strategi för att vända trenden innefattar flera kontroversiella förslag, bland annat utökad hyresreglering, nya beskattningsmodeller för tomma lyxfastigheter och omfattande investeringar i allmännyttiga bostäder.

”Det Mamdani försöker göra har prövats i mindre skala i städer som San Francisco och Boston, med blandade resultat,” förklarar ekonomen Henrik Svensson vid Columbia University. ”Men ingen har tidigare implementerat ett så omfattande program i en stad av New Yorks storlek och ekonomiska betydelse.”

Fastighetsutvecklare och investerare har redan uttryckt oro för att de nya reglerna kan hämma byggandet och skada stadens attraktionskraft för företag och förmögna invånare. Michael Bloomberg, tidigare borgmästare och affärsman, varnade nyligen för att ”överreglering kan kväva den ekonomiska motor som gör New York till vad det är.”

Men stadens progressiva krafter ser Mamdanis tillträde som en möjlighet att ombalansera en stad som blivit alltmer ekonomiskt segregerad. Enligt statistik från New Yorks finansdepartement har inkomstklyftan i staden vuxit stadigt under två decennier, med de rikaste 10 procenten som nu tjänar över 40 gånger mer än de fattigaste 10 procenten.

”Vad som står på spel är inte bara New Yorks ekonomi utan dess själ,” säger kommunfullmäktigeledamoten Rashida Johnson. ”Kan en stad fortfarande vara kreativ, dynamisk och innovativ om bara de allra rikaste har råd att bo där?”

Nationella politiker följer utvecklingen noga. New York har länge fungerat som ett laboratorium för progressiv politik som senare spridit sig till andra delar av landet. Om Mamdanis ekonomiska experiment lyckas kan det bli en modell för andra storstäder som kämpar med liknande problem.

”Det vi ser i New York är inte unikt,” påpekar urbansociologen Lars Andersson. ”Boston, San Francisco, Los Angeles och Chicago brottas alla med hur man kan bevara en socialt hållbar stad i en tid av ökande ekonomisk ojämlikhet.”

Utmaningarna Mamdani står inför är enorma. Förutom bostadskrisen måste han hantera ett kollektivtrafiksystem i kris, en åldrande infrastruktur och de långsiktiga ekonomiska konsekvenserna av pandemin, som drastiskt förändrat arbetsmönster och stadsliv.

Många företag har minskat sina kontorsytor när distansarbete blivit vanligare, vilket skapat tomma lokaler i centrala affärsdistrikt och minskat skatteintäkterna för staden. Samtidigt ökar kraven på offentliga tjänster i takt med att fler invånare kämpar ekonomiskt.

Under gårdagens installationstal lovade Mamdani att ”bygga ett New York för alla, inte bara för de privilegierade få.” De kommande månaderna kommer att visa om han kan leverera på detta löfte – och i förlängningen påverka hela landets syn på hur ekonomisk utveckling kan förenas med social rättvisa i den postpandemiska eran.