Ny rapport: Så kan Europa undvika en livsmedelskris

Klimatförändringar orsakar miljardsförluster för EU:s jordbruk

Klimatförändringarna slår redan nu hårt mot EU:s jordbrukssektor med årliga förluster på cirka 300 miljarder kronor, visar en ny rapport från EU:s klimatvetenskapliga råd ESABCC. Situationen väntas förvärras ytterligare när den globala temperaturen fortsätter att stiga.

Södra Europa är särskilt utsatt där jordbruksmark i delar av Grekland och på Sicilien redan har övergivits då den inte längre är brukbar. Det berättar Lars J Nilsson, professor i miljö- och energisystem vid Lunds universitet och ledamot i ESABCC.

”De största hoten finns än så länge i södra Europa, men konsekvenserna sprider sig över hela kontinenten”, säger Nilsson.

Situationen i norra Europa är mer komplex. Teoretiskt skulle högre temperaturer och ökad koldioxidhalt kunna ge snabbare växande grödor, men forskning visar att detta sker på bekostnad av lägre protein- och näringsinnehåll. Dessutom ökar risken för att extremväder förstör skördar.

”Överlag pekar det mesta på en växande osäkerhet i hela livsmedelssystemet, som vi måste hantera om vi ska bevara en fungerande och pålitlig matproduktion i EU”, förklarar Nilsson.

Rapporten presenterar en tvådelad strategi: dels måste jordbruket klimatanpassas för att möta nya förutsättningar, dels måste sektorns egna växthusgasutsläpp minskas drastiskt för att EU ska kunna nå sina klimatmål.

En central slutsats är att EU:s nuvarande jordbruksstöd, som utgör cirka en tredjedel av unionens totala budget, behöver reformeras. Enligt rapporten går stora subventioner fortfarande till klimatskadliga verksamheter.

”Man måste ta bort de stora stöd som fortfarande betalas ut till verksamheter inom jordbruket som är direkt dåliga ur klimatsynpunkt, och införa morötter och piskor som leder till minskade utsläpp och en klimatanpassning”, säger Nilsson.

Särskilt problematiska är stödet till köttproduktion och arealstödet till torrlagda torvmarker, som tillsammans står för mer än hälften av utsläppen från EU:s jordbruk. Samtidigt nyanserar rapporten bilden genom att påpeka att betande boskap fyller en viktig funktion för att bevara öppna landskap och biologisk mångfald.

”Det handlar inte om att all köttboskap ska försvinna, men köttkonsumtionen behöver minska om klimatmålen ska kunna nås”, förtydligar Nilsson.

Klimatanpassning av jordbruket kommer att kräva olika åtgärder beroende på lokala förhållanden. Det kan handla om att byta till mer torktåliga grödor, anlägga skuggande häckar och trädridåer, skapa avrinningsområden för kraftiga skyfall och effektivisera vattenanvändningen.

Nilsson betonar vikten av att stöden omfördelas för att hjälpa lantbrukare i omställningsarbetet: ”Vi diskuterar möjligheten att ge ersättning till lantbrukarna för ekosystemtjänster. Landsbygden ska vara levande och det måste vara möjligt att försörja sig som lantbrukare.”

Line Gordon, professor i vetenskap om hållbar utveckling och föreståndare för Stockholm Resilience Center vid Stockholms universitet, anser att rapporten är ett viktigt bidrag till debatten.

”Den visar tydligt att det krävs en omfattande omställning för att undvika allvarliga problem i framtiden. Det handlar om att vi ska kunna fortsätta ha ett livskraftigt och robust jordbruk, som gör oss mindre beroende av omvärlden för vår egen livsmedelssäkerhet”, säger Gordon.

Hon understryker också att kostnaderna för omställningen kommer att vara betydligt lägre än priset för att inte agera: ”Prislappen för den omställningen är liten jämfört med vad det kommer att kosta annars.”

EU:s klimatvetenskapliga råd ESABCC, som står bakom rapporten, är ett oberoende expertorgan som inrättades 2021 genom den europeiska klimatlagen. Rådets uppgift är att förse EU med vetenskapligt grundad expertis om klimatförändringar samt utvärdera politik och identifiera åtgärder för att EU ska nå klimatneutralitet till 2050.

Jordbrukssektorns utsläpp utgör idag cirka 17 procent av EU:s totala växthusgasutsläpp, och till skillnad från många andra sektorer har dessa utsläpp minskat mycket lite över tid, vilket ytterligare understryker behovet av en genomgripande förändring.