Nya svenska planen för att runda Budapest om miljarder till Ukraina

Den pinsamma tystnaden vid årsdagen av kriget

Det blev en obekväm situation i Kiev tidigare denna vecka när EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Europeiska rådets ordförande António Costa besökte den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj. Vid tvåårsdagen av Rysslands invasion stod EU-topparna tomhänta – de 90 miljarder euro som utlovats till det ekonomiskt ansträngda Ukraina var fortfarande blockerade.

Istället för att överlämna det välbehövliga stödet kunde EU-ledarna endast uttrycka sin solidaritet och försäkra att pengarna kommer, utan att kunna specificera när eller hur. Situationen belyser de komplexa politiska utmaningarna inom EU när det gäller stödet till Ukraina.

Före julhelgen nådde EU-länderna en överenskommelse om ett omfattande tvåårigt stödpaket. Den ursprungliga ”plan A”, som innefattade användning av frysta ryska tillgångar, övergavs till förmån för ”plan B” – ett gemensamt EU-lån. För att undvika veton gjordes en särskild överenskommelse där Ungern, Tjeckien och Slovakien undantogs från betalningsansvaret. Trots detta har Ungerns premiärminister Viktor Orbán fortsatt att blockera utbetalningen, ett drag som många bedömare kopplar till det kommande ungerska valet i april.

Nu kan en svensk EU-parlamentariker ha hittat en väg framåt. Karin Karlsbro (L) arbetar intensivt för att återuppliva den tidigare förkastade ”plan A” genom att återgå till det ursprungliga lagförslaget om användning av frysta ryska tillgångar.

”Vi har inte mycket tid. Jag har aldrig gjort en sådan här operation tidigare,” berättade Karlsbro för Dagens Nyheter, medan hennes medarbetare febrilaktigt arbetar i bakgrunden. Målet är att få till en omröstning i EU-parlamentet redan i mars, men först krävs ett intensivt arbete för att samla stöd från de stora politiska grupperna.

Karlsbros strategi bygger på en formell teknikalitet i EU:s beslutsprocess. Parlamentet kan normalt inte föreslå nya lagar, men i detta fall finns redan ett färdigt lagförslag som parlamentet aldrig röstade om i sak, eftersom EU-ledarna i december valde en annan väg. Eftersom endast procedurfrågor har behandlats, kan parlamentet nu ta upp och rösta om den ursprungliga lagtexten utan ändringar.

”I så fall bjuder vi in ministerrådet till ett färdigdukat bord. Det här är ett praktiskt, handfast sätt att få upp de frysta ryska tillgångarna på agendan igen,” förklarar Karlsbro.

Om Karlsbros team lyckas och EU-parlamentet röstar inom två veckor, kan EU-ländernas ministrar anta samma lagtext den 19-20 mars. Detta skulle ge Ukraina de nödvändiga medlen innan landets finanser kollapsar i april.

Även EU:s utrikeschef Kaja Kallas har öppnat för möjligheten att återgå till den ursprungliga planen. Den belgiska regeringen, vars banker förvaltar största delen av de frysta ryska tillgångarna, har tidigare varit skeptisk och krävt långtgående garantier om riskdelning mellan medlemsländerna.

Men med tiden som rinner ut ställs nu frågan om vilken väg som är mest framkomlig. ”Rent krasst, vem går det att komma överens med, Belgien eller Ungern? Om det handlar om att antingen ge garantier till Belgien eller hitta en lösning som tillfredsställer Viktor Orbán före hans parlamentsval, så vet jag vilket alternativ jag väljer,” säger Karlsbro.

I EU-korridorerna i Bryssel diskuteras även mer drastiska åtgärder för att hantera Ungerns blockering, inklusive aktivering av ”artikel 7” som skulle kunna frånta Ungern dess rösträtt i EU. Karlsbro anser dock att detta alternativ är orealistiskt med tanke på den brådskande tidsramen.

”Hade vi kunnat så hade vi gjort det. Men det går inte att få igenom ett artikel 7-förfarande innan Ukraina behöver pengarna,” konstaterar hon.

Den akuta situationen illustrerar EU:s utmaningar i beslutsfattandet under krissituationer, där politiska överväganden och nationella intressen ofta komplicerar unionens förmåga att agera snabbt och enat, även i frågor som rör kontinentens säkerhet.