Ögrupp i Stilla havet får miljonbelopp för att ta emot migranter från USA

I det tysta har USA slutit avtal med önationen Palau om att ta emot migranter i utbyte mot ekonomiskt stöd. Överenskommelsen, som undertecknades på julafton, innebär att den lilla önationen i Stilla havet tar emot 75 migranter som befinner sig illegalt i USA i utbyte mot 7,5 miljoner dollar.

Enligt det amerikanska utrikesdepartementets pressmeddelande ska avtalet leda till ”ökad säkerhet” och bidra till en ”tryggare och mer välmående indopacifisk region”. Vice utrikesminister Christopher Landau framhåller fördelarna med överenskommelsen för båda parter.

Palau är en av världens minsta nationer med endast 20 000 invånare fördelade på hundratals öar, belägen cirka 800 kilometer öster om Filippinerna. Pengarna från avtalet är öronmärkta för förbättringar av infrastruktur, hälso- och sjukvård samt katastrofberedskap i det lilla önatiket.

Sedan affärsmannen Surangel Whipps tillträdde som president 2020 har de diplomatiska och militära banden till USA stärkts. USA har bland annat etablerat en avancerad radarstation av typen Tactical Multi-Mission Over-the-Horizon Radar (TACMOR) i landet. Denna teknologi använder högfrekventa signaler som studsar mot jonosfären, vilket möjliggör övervakning tusentals kilometer bortom horisonten.

Radarstationen utgör ett strategiskt viktigt varningssystem i regionen, särskilt mot bakgrund av Kinas ökade militära närvaro i Taiwansundet. Etableringen kan ses som en del av USA:s bredare strategi för att stärka sin position i Stillahavsregionen där Kina utövar allt större inflytande.

De migranter som omfattas av avtalet får rätt att bo och arbeta i Palau. En förutsättning är dock att de inte är misstänkta för några brott. President Whipps har uttryckt sig positivt om avtalet och menar att det kan bidra till att lösa arbetskraftsbristen på öarna.

Palau är inte det enda landet som USA har slutit liknande överenskommelser med. Sedan Donald Trump meddelade sin avsikt att stänga gränserna och deportera personer som vistas illegalt i landet har USA intensifierat sina ansträngningar att avvisa migranter. Enligt New York Times har Department of Homeland Security lämnat in nästan 5 000 yrkanden om att avvisa asylärenden och tvinga sökande att söka skydd i andra länder.

USA har arbetat fram flera avtal om så kallade ”säkra tredjeländer” med nationer som Costa Rica, El Salvador, Rwanda, Ghana, Honduras och Uganda. Rwanda har exempelvis gått med på att ta emot upp till 250 migranter och har enligt franska L’Éxpress redan tagit emot en irakisk medborgare mot en ersättning på 100 000 dollar.

Eswatini (tidigare Swaziland) ska enligt franska Le Monde ta emot 160 personer i utbyte mot 5,1 miljoner dollar. Enligt uppgift har redan 15 personer, däribland vietnameser, jemeniter och kubaner, avvisats dit. Ghana har i sin tur tagit emot tretton nigerianer och en gambier från USA enligt liknande principer, rapporterar Deutsche Welle.

Människorättsorganisationen Human Rights Watch har riktat skarp kritik mot dessa avtal och menar att de riskerar att undergräva internationella åtaganden kring flyktingskydd.

Även i Palau har avtalet mött intern kritik. Presidentens egen rådgivande grupp, som består av sexton traditionella ledare, har uttryckt oro. De påpekar att landet saknar både en etablerad flyktingpolitik och program för vidarebosättning. Gruppen anser dessutom att Palau står inför betydande inhemska utmaningar som borde prioriteras före mottagandet av migranter från USA.

Palau och USA har historiskt nära band genom ett avtal om ”fri association”, vilket ger palauanska medborgare rätt att arbeta, bo och studera i USA. I gengäld finansierar USA den lokala regeringen och har militär tillgång till ögruppen. Detta avtal förnyades förra året under Biden-administrationen med ett löfte om cirka 900 miljoner dollar i bistånd till Palau under de kommande 20 åren.

Avtalet med Palau illustrerar en bredare utveckling i amerikansk migrationspolitik, där deporteringar av irreguljära migranter till ”säkra tredjeländer” blir en allt vanligare strategi, samtidigt som USA stärker sin militära och strategiska närvaro i Stillahavsregionen.