Energikrisen i Tyskland fördjupas av konflikten i Iran

Stigande energipriser väcker stark oro i Tyskland, där Sachsens ministerpresident Michael Kretschmer nyligen krävde ett snabbt slut på kriget i Iran. ”De höga energipriserna är extremt farliga för konsumenterna och ekonomin”, sade Kretschmer i ett uppmärksammat uttalande förra veckan.

Utspelet visar på en växande spricka inom det kristdemokratiska partiet CDU, där förbundskansler Friedrich Merz stödjer USA:s position i konflikten, medan Kretschmer fokuserar på de ekonomiska konsekvenserna för Tyskland.

Sachsen, beläget i före detta Östtyskland, har en ekonomi som starkt präglas av medelstora industriföretag med högt energibehov. För dessa företag är de stigande energikostnaderna ett direkt hot mot konkurrenskraften. Tyskland brottas redan med Europas högsta energipriser, en situation som förvärrats sedan landet tvingades ställa om sin energiförsörjning efter Rysslands invasion av Ukraina 2022.

Den tyska energiomställningen, känd som ”Energiewende”, påbörjades dock långt tidigare. Med lagstiftning från 2010 inledde Tyskland en ambitiös avveckling av kärnkraften till förmån för förnyelsebara energikällor som sol och vind. Men industrin, som kräver stora mängder pålitlig energi, förblev beroende av förmånlig rysk gas levererad via Nordstream-ledningen genom Östersjön. När ledningen sprängdes 2022 förändrades situationen drastiskt.

Sedan dess har nätavgifterna ökat markant och utgör nu nästan 30 procent av det totala elpriset. Den kraftiga ökningen beror på de omfattande investeringar som krävs för att ansluta nya sol- och vindkraftverk till elnätet, vilket medför betydande kostnader för utbyggnad och infrastruktur.

Förnyelsebar energi bidrar visserligen till att hålla priserna nere när förhållandena är gynnsamma. Vid soligt och blåsigt väder levererar sol- och vindkraftverken billig energi. Problemet uppstår vid mulet eller vindstilla väder, då Tyskland tvingas kompensera med dyrare energi från kol- och gaskraftverk, vilket skapar en instabil prissituation.

Som Europas största ekonomi har Tysklands energipolitik avgörande betydelse för hela kontinenten. När den tyska ekonomin står stark gynnas övriga Europa, men de senaste årens höga energipriser har bidragit till att den tyska ekonomin krympt flera år i rad. Detta har skapat ett utbrett missnöje bland både industriföretag och privatpersoner.

Den pågående konflikten i Iran har ytterligare förvärrat situationen genom att driva upp de globala energipriserna. I det bilberoende Tyskland har de stigande bensinpriserna väckt särskild frustration. Den nystartade tidningen Ostdeutsche Allgemeine Zeitung, som specifikt fokuserar på det östtyska samhället, publicerade nyligen ett helt nummer ägnat åt energifrågan, med kontroversiella förslag som att återuppbygga Nordstream-ledningen för att återuppta import av rysk gas.

Även etablerade medier som vänsterliberala Der Spiegel har efterlyst ett slut på konflikten i Iran, om än av andra skäl – främst oron för en ny flyktingvåg i samma omfattning som 2015.

Trots de akuta utmaningarna håller Tyskland fast vid sina långsiktiga klimatmål. Landet siktar på att bli klimatneutralt till 2045, med ambitionen att minska växthusgasutsläppen med 65 procent till 2030 jämfört med 1990 års nivåer. Förnyelsebara energikällor står redan för cirka 60 procent av elproduktionen, och 2023 stängdes de sista kärnkraftverken. Målet är att helt avveckla kolanvändningen till 2038.

Balansen mellan dessa ambitiösa klimatmål och behovet av konkurrenskraftiga energipriser för att säkra industrins överlevnad förblir en av Tysklands största utmaningar under kommande år. Med konflikten i Iran som ytterligare en komplicerande faktor står landet inför svåra energipolitiska vägval som kommer att påverka hela Europa.