Oppositionen förbjuds efter massiva protester i Georgien

I helgens lokala val i Georgien behöll regeringspartiet Georgisk dröm sin makt i samtliga kommuner, vilket ledde till massiva protester och anklagelser om valfusk. Demonstrationer övergick i våldsamheter när tiotusentals människor samlades på Frihetstorget i Tbilisi för att uttrycka sitt missnöje med valresultatet.

Lördagens lokalval var ett avgörande ögonblick för partiet Georgisk dröm, som har styrt landet sedan 2012. Det var det första större valtestet för regeringen sedan parlamentsvalet 2023, som fick omfattande internationell kritik för oegentligheter och ledde till att EU pausade Georgiens kandidaturprocess till unionen. Åtta oppositionspartier, inklusive de två största, valde att bojkotta det nyligen genomförda lokalvalet i protest.

När valmyndigheten på lördagskvällen meddelade att regeringspartiet hade vunnit majoriteten i alla landets kommuner och säkrat samtliga borgmästarposter, utbröt omedelbart stora protester. Demonstranter med georgiska och EU-flaggor fyllde Frihetstorget i huvudstaden.

Den före detta operasångaren Paata Burchuladze, som blivit en framträdande oppositionsfigur, höll ett uppmärksammat tal där han förklarade regeringen illegitim och krävde att makten skulle återgå till folket. Efter talet marscherade demonstranterna mot presidentpalatset och försökte ta sig in i byggnaden, vilket ledde till att polis satte in tårgas och vattenkanoner för att skingra folkmassan.

Premiärminister Irakli Kobakhidze reagerade starkt på händelserna och beskrev protesterna som ”ett statskuppsförsök, planerat av utländska underrättelsetjänster” under en presskonferens. Han varnade att alla inblandade i våldsamma aktioner skulle åtalas.

”Varenda person som var inblandad i denna våldsamma handling kommer att åtalas,” sade Kobakhidze.

Landets inrikesdepartement har inlett en formell utredning av vad de kallar ”uppmaningar till att genom våld ändra Georgiens konstitutionella ordning eller till att störta statens auktoritet.” Fem ledande personer från demonstrationsrörelsen har gripits och riskerar upp till fem års fängelse. Bland dem finns Burchuladze, som enligt rapporter under natten fördes till sjukhus.

På söndagen skärpte Kobakhidze ytterligare tonen och förklarade att oppositionen kommer att ”helt neutraliseras och inte längre tillåtas att vara aktiva i georgisk politik” – ett uttalande som orsakat oro bland människorättsorganisationer och internationella observatörer.

Lokala val i Georgien brukar vanligtvis inte vara lika politiskt laddade, men efter månader av protester mot regeringspartiet har situationen blivit alltmer spänd. Den fängslade före detta presidenten Micheil Saakasjvili hade inför valet uppmanat till protester och beskrivit det som ”en sista chans” att rädda demokratin i landet.

Georgisk dröm har de senaste åren stegvis förändrat landets politiska riktning. Partiet har anklagats för att i allt högre grad närma sig Ryssland och samtidigt distansera sig från EU och västliga demokratier. Ett tydligt exempel på detta är regeringens beslut att frysa förhandlingarna om EU-anslutning, trots att opinionsundersökningar visar att en majoritet av georgierna stöder ett EU-medlemskap.

Händelserna kommer vid en tidpunkt då spänningarna mellan Georgien och väst har ökat markant. I maj antog det georgiska parlamentet en kontroversiell lag om ”utländskt inflytande”, som påminner om rysk lagstiftning som använts för att undertrycka civilsamhället. Lagen har fått skarp kritik från EU och USA, som menar att den underminerar demokratiska institutioner och pressfrihet.

Medan protesterna fortsätter växer oron för att landet, som en gång sågs som ett demokratiskt föredöme i regionen, nu rör sig i en alltmer auktoritär riktning med starkare band till Moskva.