Oro för anhöriga bland svenska exiliranier: ”Väldigt berörd”

Internetavbrott i Iran väcker oro bland exiliranier i Sverige

En 35-årig iransk kvinna bosatt i Sverige beskriver sin växande oro efter att ha förlorat kontakten med sin familj i Iran. I två dagar har hon inte kunnat nå sina anhöriga sedan regimen strypt både internet- och telefonförbindelser i landet. Situationen har påverkat henne både psykiskt och fysiskt.

”Jag pratade med min mamma för två dagar sedan. Hon behövde köpa medicin men kunde inte gå ut på gatorna för allt folk. Min bror var ute. Då protesterade alla och ropade att ’vi har bara en ledare, Shah Pahlavi'”, berättar kvinnan, som önskar vara anonym för att skydda sina familjemedlemmar i hemlandet.

På torsdagen bröt de iranska myndigheterna landets förbindelser med omvärlden. Detta skedde samtidigt som protesterna mot regimen intensifierats under de senaste veckorna. Demonstrationerna beskrivs nu som de mest omfattande sedan Mahsa Jina Amini dog i moralpolisens förvar 2022 – en händelse som utlöste en global proteströrelse.

Situationen i Iran blir alltmer våldsam. Enligt verifierade uppgifter har minst 50 demonstranter dödats i de pågående protesterna. Samtidigt cirkulerar obekräftade uppgifter om att över 200 personer skulle ha skjutits ihjäl av säkerhetsstyrkor enbart i huvudstaden Teheran.

Den 35-åriga kvinnan följer utvecklingen främst via oppositionella mediekanaler som får information från personer i Iran med tillgång till satellitkommunikation via Starlink. Hon beskriver hur säkerhetsstyrkorna använder brutala metoder mot demonstranter.

”De skjuter mot kvinnor och barn. En vän till mig var ute med sin man och råkade hamna i en folkskara, som maskerade män sköt emot”, berättar hon. Vännen ådrog sig en mindre skottskada men vågade inte söka vård, eftersom sjukhus övervakas av regimens säkerhetsstyrkor.

Exiliraniernas samhälle i Sverige präglas av samma splittring som oppositionen i hemlandet. Under lördagen genomfördes flera separata manifestationer i Stockholm, arrangerade av olika grupperingar med skilda politiska visioner för Iran.

Kvinnan har själv deltagit i flera demonstrationer i Stockholm den senaste tiden. ”Vi vill sätta press så att politikerna stödjer det iranska folket. Det är så många som inte har trygghet, och de dödar kvinnor och barn på gatorna. Vad gör de för att hjälpa oss?” frågar hon upprört.

Hon uttrycker sitt stöd för exilprinsen Reza Pahlavi, son till den siste shahen som störtades i den islamiska revolutionen 1979. Pahlavi har nyligen uppmanat iranier att gå ut på gatorna och protestera mot den islamiska regimen.

”Vi följer och tror på honom, det är den ende som kan rädda oss, vi har inget annat alternativ som vi kan lita på”, säger kvinnan.

Protesterna i Iran har flera dimensioner: ekonomiska problem med hög inflation, brist på basförnödenheter, samt ett växande missnöje med de religiösa ledarnas strikta kontroll över samhället. Den iranska regimens maktstruktur består av olika fraktioner som ibland står i konflikt med varandra, vilket komplicerar både den politiska situationen och möjligheterna till förändring.

Medan demonstrationerna fortsätter lever många exiliranier i en konstant oro för sina anhörigas säkerhet, samtidigt som de försöker hålla världens uppmärksamhet riktad mot situationen i Iran. För den 35-åriga kvinnan är smärtan över att inte kunna höra sin mammas röst påtaglig, och oron för familjens säkerhet växer för varje dag som går utan kontakt.