Pål Jonson: Sverige deltar fullt ut i Natos kärnvapenavskräckning

Sverige intensifierar samarbetet med Natos kärnvapenmakter

Det är intensiva dagar på säkerhetskonferensen i München där Europas framtida säkerhet står högst på dagordningen. Trots spänningar kring USA:s förändrade utrikespolitik under Donald Trump, förblir landets engagemang i Nato intakt – men med tydliga signaler om att Europa måste ta större ansvar för sin egen säkerhet.

Sveriges försvarsminister Pål Jonson, som deltar i den svenska delegationen, bekräftar att USA:s kärnvapenavskräckning fortfarande utgör en grundpelare i försvarsalliansen. Han understryker också att den amerikanska sidan är ”väldigt tydlig” med att Natos Artikel 5, som garanterar kollektivt försvar vid angrepp, står fast.

”Man pratar om ett Nato mer lett av Europa och att européerna måste ta ett större ansvar för den konventionella avskräckningen,” säger Jonson till DN.

I ljuset av den förändrade säkerhetspolitiska situationen har Sverige inlett fördjupade samtal med kärnvapenmakterna Storbritannien och Frankrike. Dessa samtal syftar inte till att placera kärnvapen på svensk mark, utan handlar istället om att höja vad Jonson beskriver som Sveriges ”nukleära IQ”.

”Det är något nytt för Sverige, som tidigare stått utanför Nato. Vi behöver lära oss mer om strategisk kommunikation, taktiska aspekter och hur kärnvapen fungerar som en del av den samlade förmågan att avskräcka,” förklarar försvarsministern.

Det är uppenbart att Ryssland är den makt som ska avskräckas. Moskva har återkommande använt kärnvapenhot som ett påtryckningsmedel under kriget i Ukraina. Jonson framhåller att Nato måste förhindra att alliansen utsätts för utpressning för att säkra freden i det euroatlantiska området.

Sverige ingår numera i Natos ”Nuclear Planning Group”, vilket innebär deltagande i politiska överläggningar kring alliansens kärnvapenstrategier. Detta är en betydande förändring för Sverige, som historiskt har profilerat sig som en icke-kärnvapenstat med neutralitetspolitik.

”Det finns inte några planer på att Sverige ska ha kärnvapen eller att dessa vapen placeras på svenskt territorium,” försäkrar Jonson.

Sverige deltog hösten 2023 i Natos kärnvapenövning ”Steadfast Noon” med svenska Jas 39 Gripen-plan. Det huvudsakliga syftet var enligt försvarsministern att signalera till omvärlden att Natos kärnvapenavskräckning är ”stark och trovärdig”.

Parallellt med de säkerhetspolitiska diskussionerna pågår samtal om möjliga leveranser av Jas Gripen-plan till Ukraina. Jonson bekräftar att dessa diskussioner ”går framåt”. Finansieringen är tänkt att ske genom det europeiska lånepaket på cirka 90 miljarder euro som nyligen godkänts för Ukraina.

Det är dock viktigt att notera att även om en försäljning skulle genomföras, handlar det om en långsiktig förstärkning av Ukrainas luftförsvar snarare än en lösning på landets akuta behov i det pågående kriget. Enligt Jonson kan en leverans tidigast ske tre år efter att ett kontrakt undertecknats.

”De amerikanska F-16 som har levererats tidigare har en plattform från 1980-talet och kommer inte att hålla så länge till, medan det moderna Gripensystemet är väl anpassat till Ukrainas behov. Vi har återkommande diskussioner mellan departementen,” säger han.

Trots den alarmerande situationen med ökade ryska bombningar, ger Jonson en relativt optimistisk bild av Ukrainas motståndskraft. Det europeiska lånet möjliggör en förstärkning av landets egen försvarsindustri, och ukrainska styrkor har nyligen återtagit visst territorium i Zaporizjzja-regionen.

”I januari förlorade ryssarna fler soldater än de kunde rekrytera. På ett år har Ryssland tagit 0,7 procent av Ukrainas territorium till priset av 300.000 döda och sårade soldater. En rysk soldat som kommer till fronten överlever i genomsnitt i två veckor,” konstaterar Jonson.

”Så även om de har trappat upp bombningarna så ser vi inget genombrott för ryssarna,” avslutar försvarsministern.