Lotterivinnare finansierade kamp mot ryska spioner i Finland

En pensionerad kriminalkommissarie vid Finlands säkerhets- och underrättelsetjänst (Supo) använde sin enorma lotterivinst för att fortsätta kampen mot ryska spioner, avslöjar Helsingin Sanomat. Veikko Palko, som avled i april 2024 vid 83 års ålder, vann 61 miljoner euro (motsvarande 674 miljoner kronor) på Eurojackpot 2014.

Enligt tidningens granskning använde Palko delar av vinsten till att köpa avancerad utrustning och grundade 2015 en privat stiftelse som årligen delat ut betydande ekonomiskt stöd till finska underrättelseexperter. Detta trots att han formellt hade varit pensionär i över ett decennium.

Det som nu väcker uppmärksamhet är omfattningen av Palkos inofficiella underrättelseverksamhet, som enligt nya uppgifter var mer omfattande än vad som tidigare varit känt. Det framkommer också indikationer på att verksamheten var godkänd av Supo.

Särskilt anmärkningsvärt är misstankarna att Palko ska ha tagit emot säkerhetsklassad information från skyddspolisen, som han sedan fick i uppdrag att vidarebefordra till andra västerländska underrättelsetjänster. Detta skulle kunna tolkas som ett sätt för Supo att kringgå byråkratiska regelverk genom att använda en pensionerad medarbetare som mellanhand.

”Situationen är olycklig,” medger Supos nuvarande chef Juha Martelius i en kommentar till Helsingin Sanomat. Han erkänner att myndigheten borde ha gjort grundligare överväganden innan man anlitade en pensionär för uppdrag av denna känsliga natur.

Trots de formella oegentligheterna finns inga misstankar om att Palko skulle ha agerat mot Finlands intressen. Tvärtom beskrivs han som en person som dedikerat sitt liv åt att avslöja ryska spioner. Hans omfattande ekonomiska resurser efter lotterivinsten gav honom möjlighet att fortsätta detta arbete även efter sin formella pensionering.

Sedan maj pågår en omfattande utredning som involverar sju nuvarande och tidigare Supo-anställda med kopplingar till Palko. Bland de utredda finns Antti Pelttari, skyddspolisens tidigare chef under många år, som fram till den 1 juli tjänstgjorde som generalsekreterare i det finska parlamentet innan han blev avstängd.

Åklagarna som leder utredningen har uttalat att det finns skäl att misstänka att ”civila har använts i skyddspolisens operationer på ett sådant sätt att de har fått tillgång till sekretessbelagd information och kunnat behandla den utan tillsyn.”

Pelttari står nu anklagad för tjänstefel och röjande av statshemlighet – allvarliga anklagelser som kan leda till upp till fyra års fängelse. Han har dock kritiserat utredningen och menar att det är orimligt att han, som tidigare chef för Finlands nationella säkerhetsmyndighet, är föremål för en öppen utredning av centralkriminalpolisen (KRP).

Pelttari försvarar sig med att den operativa verksamhet som bedrevs var berättigad ur ett finskt säkerhetsperspektiv, vilket antyder att han anser att metoderna, trots eventuella formella brister, tjänade landets säkerhetsintressen.

Härvan har varit känd sedan mars 2024, men det var först i juli som Pelttari stängdes av från sin position som generalsekreterare i parlamentet. Riksdagens talman Jussi Halla-aho förklarade för Hufvudstadsbladet att fördröjningen berodde på att de misstänkta brotten inte hade någon direkt koppling till Pelttaris nuvarande tjänst, och att han i sin roll som generalsekreterare inte hade möjlighet att påverka förundersökningen.

Fallet har väckt frågor om gränserna mellan formell och informell underrättelseverksamhet, samt de etiska och juridiska aspekterna av att använda privata resurser och pensionerade tjänstemän för nationella säkerhetsändamål.