Peter Alestig: Kina levererade en av världens viktigaste nyheter i skuggan av Trump

I skuggan av Trumps klimatutspel – Kina lovar historisk utsläppsminskning

Under FN-mötet i New York förra veckan hamnade Donald Trumps kontroversiella uttalanden om klimatet i fokus för världsmedia. Men i skymundan av den amerikanske presidentens klimatskeptiska retorik presenterade Kinas ledare Xi Jinping ett betydande klimatlöfte som kan få långtgående konsekvenser för den globala klimatpolitiken.

Xi lovade via ett videosänt tal att Kinas växthusgasutsläpp ska minska med 7-10 procent fram till 2035, ett besked som många klimatexperter ser som ett viktigt steg i rätt riktning från världens största utsläppsland.

Utöver själva utsläppsminskningen innehöll Xis tal flera konkreta målsättningar. Kina planerar att öka andelen icke-fossil energi till 30 procent av energimixen – en nivå som ligger i linje med EU:s nuvarande cirka 31 procent. Landets vind- och solenergikapacitet ska utökas till imponerande 3600 gigawatt, vilket motsvarar ungefär 7-8 gånger EU:s nuvarande kapacitet.

Vidare lovade Xi att fordon drivna av ”ny energi” ska bli det vanligaste valet för konsumenter som köper nya bilar. Kina planerar också en massiv beskogningsinsats som ska öka landets skogsvolym med 24 miljarder kubikmeter – ungefär sju gånger Sveriges totala skogsbestånd.

Kina har tidigare förbundit sig att landets utsläppstopp ska nås före 2030, men preliminära data tyder på att kulmen redan kan ha passerats. Enligt tillgängliga siffror har Kinas koldioxidutsläpp faktiskt minskat sedan början av förra året.

I en global kontext där klimatarbetet ofta tycks tappa fart framstår Kinas ambitioner som ett ljus i mörkret. Det står klart att landet tar klimatfrågan på betydligt större allvar än vad USA gör under nuvarande administration.

Det finns flera strategiska anledningar till Kinas klimatengagemang. Landet har identifierat enorma ekonomiska möjligheter inom grön teknologi. Den inhemska marknaden fungerar som en kraftfull motor för investeringar i elbilar, vindkraftverk och solceller. Kina är redan världsledande inom sol- och vindenergi.

Den kinesiska ledarskapet opererar också med längre tidshorisonter i sitt beslutsfattande, vilket gör att klimathotets långsiktiga konsekvenser väger tyngre. Dessutom har landet drabbats av flera allvarliga klimatrelaterade katastrofer de senaste åren – senast när supertyfonen Ragasa orsakade omfattande förstörelse och tvingade omkring två miljoner människor att evakuera.

När analytiker nu har granskat Xis löften närmare framträder dock en mer nyanserad bild. Trots de ambitiösa planerna når Kinas åtaganden inte upp till vad klimatforskningen anser nödvändigt. Carbon Brief har beräknat att Kina skulle behöva minska sina utsläpp med hela 66 procent till 2035 för att bidra proportionerligt till målet att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader.

Ett annat oroande faktum är att Kina, trots sina gröna investeringar, fortsätter att expandera sin kolkraftskapacitet i snabb takt. Detta framstår som paradoxalt givet landets klimatambitioner men visar på den komplexa avvägningen mellan ekonomisk tillväxt och klimathänsyn.

Med tanke på att Kina står för cirka 30 procent av världens totala utsläpp av växthusgaser, kommer landets klimatpolitik att vara avgörande för den globala utvecklingen. De nu presenterade målen representerar ett viktigt steg framåt men räcker sannolikt inte för att Kina ska bli den klimatledare som världen behöver i USA:s frånvaro.

Sammantaget visar Xi Jinpings utspel att Kina positionerar sig som en aktör som tar klimatfrågan på allvar, men landets åtaganden når fortfarande inte upp till vad som krävs för att undvika de värsta klimatkonsekvenserna. Frågan är om det internationella samfundet kan förmå Kina att höja ambitionsnivån ytterligare under de kommande åren.