Polisexpert om dödsskjutningen: Skott stoppar inte en bil

I det polariserade USA väcker dödsskjutningen av en 37-årig trebarnsmor i Minneapolis starka reaktioner, där händelsen tolkas på vitt skilda sätt beroende på politisk ståndpunkt. Medan vissa ser det som ett fall av motiverad våldsanvändning och nödvärn, betraktar andra det som ett onödigt och oaktsamt dödande.

Händelsen har väckt frågor kring polisens användning av dödligt våld, särskilt när det gäller skjutning mot fordon i rörelse – en taktik som svenska poliser uttryckligen utbildas att undvika.

Magnus Ander, utbildare inom den svenska poliskåren, förklarar att svensk polis får tydliga direktiv om att inte avfyra skott mot bilar i rörelse. ”Det fyller ingen funktion, du får inte stopp på bilen i alla fall,” säger Ander och pekar på både ineffektiviteten och de stora riskerna med denna typ av ingripande.

Den svenska polisens hållning står i skarp kontrast till vissa amerikanska polisdistrikt där skjutning mot fordon fortfarande förekommer, trots att många större polisstyrkor i USA också har börjat införa restriktioner mot denna praxis under de senaste åren.

Fallet i Minneapolis återspeglar de djupa klyftorna i den amerikanska debatten om polisarbete och våldsanvändning. Efter flera uppmärksammade fall av polisövervåld, särskilt mot minoriteter, har frågor om polisens rutiner och utbildning hamnat i fokus för en intensiv nationell diskussion.

Dödsskjutningen av den 37-åriga trebarnsmamman har särskilt väckt känslor eftersom den involverar en förälder, vilket ytterligare komplicerar det redan känsliga ämnet. Anhöriga till offret har enligt lokala medier beskrivit händelsen som ett brutalt och onödigt dödande, medan polisfacket i Minneapolis hävdar att den involverade polisen agerade i enlighet med sin träning under en hotfull situation.

Kriminalkommissarie Stefan Wickberg vid svenska polisen, som inte är direkt involverad i fallet men har erfarenhet av internationellt polisarbete, förklarar att det finns grundläggande skillnader i utbildning och förhållningssätt mellan svensk och amerikansk polis.

”I Sverige fokuserar vi mycket på de-eskalering och alternativa metoder. Vår grundutbildning betonar att skjutvapen alltid är en sista utväg och ska användas med yttersta försiktighet,” säger Wickberg.

Forskare vid Polishögskolan i Stockholm har pekat på att den svenska polisutbildningen, som är treårig, innehåller betydligt mer omfattande teoretisk utbildning i konflikthantering, psykologi och mänskliga rättigheter än många amerikanska motsvarigheter, där utbildningstiden ofta är betydligt kortare.

Enligt statistik från svenska Polismyndigheten avlossas skott i tjänst av svensk polis i genomsnitt vid färre än 30 tillfällen per år, och dödsskjutningar är mycket sällsynta med ungefär ett fall vartannat år. I USA däremot rapporteras över 1000 fall av dödligt polisvåld årligen enligt oberoende databaser.

Den tragiska händelsen i Minneapolis har också aktualiserat frågor om ansvarsutkrävande och transparens inom poliskåren. I Sverige hanteras alla fall där polis använt dödligt våld av Särskilda åklagarkammaren, som är fristående från den vanliga polisorganisationen för att säkerställa en objektiv utredning.

Fallet fortsätter att väcka debatt om polisens våldsanvändning, utbildning och rutiner. Medan aktivister i Minneapolis kräver reformer och ökad ansvarsskyldighet, framhåller polisföreträdare behovet av att förstå de snabba och komplexa beslut som poliser måste fatta i potentiellt livshotande situationer.

Enligt experter på polisiärt arbete illustrerar fallet också den betydligt högre våldsnivån i det amerikanska samhället, där poliser oftare konfronteras med beväpnade misstänkta, vilket påverkar både deras träning och reaktionsmönster.

Medan Minnesota-fallet fortsätter genom rättssystemet, återstår att se om det kommer att leda till förändrade policyer inom Minneapolis poliskår gällande skjutning mot fordon – en förändring som redan skett i många andra amerikanska städer och som länge varit standard inom svensk polisutbildning.