Potatisöverflöd i Belgien – kostar noll kronor

I belgiska Flandern står potatisodlare inför en kris när priset på industripotatis rasar

Mitt i det bördiga jordbrukslandskapet i Flandern står potatisodlaren Marlutje Jackers från Herstappe med ett problem av enorma proportioner. Runt 2,5 miljoner kilo potatis ligger i högar på hennes gård – och ingen vill köpa dem.

”Potatisen är värdelös. Vad ska jag nu göra med den? Jag vet inte,” berättar hon för belgiska public service-kanalen VRT med uppgivenhet i rösten.

Jackers är långt ifrån ensam. Hundratals belgiska potatisodlare befinner sig i samma situation där priserna på industripotatis i vissa fall har sjunkit till noll euro per kilo – en situation som hotar hela näringens framtid i regionen.

Belgien är en av Europas största potatisproducenter och särskilt känt för sin industripotatis som används till landets berömda pommes frites. Majoriteten av skörden går normalt till stora livsmedelsproducenter som förädlar potatisen till frysta produkter för export till hela världen.

Flera faktorer har bidragit till den akuta situationen. Ovanligt gynnsamma väderförhållanden ledde till rekordhöga skördar under 2023, vilket skapade ett betydande överskott på marknaden. Samtidigt har konkurrensen från länder som Kina och Indien ökat markant på den globala marknaden för förädlade potatisprodukter.

Christophe Vermeulen, vd för branschorganisationen Belgapom, beskriver läget som kritiskt: ”Bönderna har sålt sina potatisar, men för noll euro. Allt är bättre än att plöja ner dem eller förstöra dem.”

Situationen belyser den utsatta position många jordbrukare befinner sig i när globala marknadsförhållanden förändras snabbt. Odlare som Jackers har investerat betydande summor i utsäde, gödningsmedel, bekämpningsmedel och arbetskraft, men står nu utan möjlighet att få avkastning på sina investeringar.

För att hantera överskottet försöker många odlare hitta alternativa lösningar. En del skänker potatis till välgörenhetsorganisationer, medan andra helt enkelt tvingas göra sig av med skörden utan någon ekonomisk ersättning. I vissa fall måste potatisen plöjas ner i jorden eller förstöras när inga andra alternativ finns.

Trots det enorma överskottet finns det ironiskt nog inga möjligheter för privatpersoner att få tag på gratispotatis eller köpa den till kraftigt reducerade priser. Industripotatis har andra kvalitetskrav än matpotatis och säljs endast till industriella producenter, rapporterar belgiska medier.

Krisen i potatissektorn är också ett tydligt exempel på hur globala handelsmönster förändras. Asiatiska länder som tidigare var stora importörer av europeiska potatisprodukter har nu utvecklat en egen konkurrenskraftig produktion, vilket minskar efterfrågan på belgiska produkter.

Problemet förvärras av att potatisodling är en långsiktig investering där planering sker flera år i förväg. Odlare kan inte snabbt ställa om produktionen när marknadsförutsättningarna förändras.

Branschexperter menar att situationen kräver nya strategier för att stabilisera marknaden. Det kan handla om att utveckla nya användningsområden för potatis, som bioenergi eller industriella produkter, eller att införa produktionskvoter för att undvika framtida överskott.

Samtidigt får krisen återverkningar i hela livsmedelskedjan. Medan odlare kämpar med osålda skördar kan det på längre sikt leda till minskad produktion och potentiellt högre priser för konsumenter om många odlare tvingas lämna branschen.

För Marlutje Jackers och hennes kollegor är framtiden oviss. Med högar av osåld potatis som förlorar kvalitet för varje dag som går står de inför svåra beslut om hur de ska hantera situationen och om de överhuvudtaget ska fortsätta med potatisodling i framtiden.