Protesterna växer i Iran – uppgifter om flera döda

I Iran har våldsamma sammandrabbningar mellan säkerhetsstyrkor och demonstranter under natten resulterat i flera dödsfall, enligt rapporter från inhemska medier och människorättsorganisationer. Dödsfall har bekräftats i städerna Lordegan och Kuhdasht, samt i regionen Isfahan.

Irans revolutionsgarde påstår att en medlem av den regimtrogna Basijmilisen dödades och 13 andra skadades under konfrontationer i Kuhdasht. Dessa uppgifter ifrågasätts dock av människorättsorganisationen Hengaw, som hävdar att den omkomne i själva verket var en demonstrant.

Brittiska BBC har verifierat videomaterial från Kuhdasht som visar säkerhetsstyrkor som öppnar eld mot demonstranter. Längre söderut, i staden Fars, försökte protestanter bryta sig in i den lokala regeringsbyggnaden. Videomaterial därifrån visar hur demonstranter forcerar portarna till guvernörens kontor.

Protesterna i Iran har eskalerat markant sedan söndagen då butiksägare i Teheran stängde sina verksamheter i protest mot regimens ekonomiska politik. Studentrörelsen har därefter anslutit sig till protesterna, som nu har spridit sig till flera delar av landet.

Den iranska regimen befinner sig under betydande press från flera håll. Inflationen ligger på omkring 40 procent och landet lider under kraftiga internationella sanktioner. Under 2025 försvagades den iranska valutan kraftigt gentemot den amerikanska dollarn, vilket ytterligare förvärrat landets ekonomiska situation.

Ett särskilt hårt slag för regimen var sommarens attacker mot iranska kärnanläggningar, genomförda av USA och Israel. I samband med dessa attacker uppmanade Israel det iranska folket att göra uppror mot ayatolla Ali Khameneis styre. Under de senaste dagarna har även den israeliska säkerhetstjänsten Mossad riktat budskap till iranierna på persiska: ”Vi är med er. Inte bara från distans och verbalt. Vi är med er på marken.”

Medan oroligheterna fortsätter försöker den iranska regeringen lugna situationen. På onsdagen utlyste myndigheterna i Teheran en nationell helgdag, officiellt motiverat som en åtgärd för att spara energi under vinterkylan. Många betraktar dock detta som ett försök från regimens sida att dämpa protesterna.

Regimen har nu också bjudit in handlare till dialog om den ekonomiska situationen, enligt en regeringstalesperson. Det är dock ännu oklart när dessa samtal ska äga rum.

De pågående protesterna är de mest omfattande sedan de stora demonstrationerna 2022, som utlöstes av den 22-åriga Mahsa Aminis död. Amini greps av sedlighetspolisen för att hennes slöja inte täckte håret tillräckligt och misshandlades senare till döds i häktet.

Ekonomiska svårigheter har länge varit en grogrund för missnöje i Iran. Landets ekonomi har under flera år kämpat med strukturella problem, förvärrade av internationella sanktioner och isolering. Den höga inflationen och valutans värdeminskning har direkt påverkat vardagen för miljontals iranier, med stigande priser på basvaror och minskad köpkraft.

Den iranska regimens hantering av protesterna följs noggrant av omvärlden, särskilt mot bakgrund av tidigare våldsamheter mot demonstranter. Människorättsorganisationer har upprepade gånger kritiserat de iranska myndigheternas brutala metoder för att undertrycka politiskt oliktänkande.

Samtidigt har regimen anklagat utländska makter, främst USA och Israel, för att underblåsa oroligheterna och destabilisera landet. Uttalanden från israeliska myndigheter, som Mossads direkta uppmaning till iranier att göra uppror, används av regimen för att stärka bilden av en extern sammansvärjning.

Trots repressalier från myndigheterna verkar protesterna fortsätta att växa i omfattning, vilket tyder på ett djupt rotat missnöje bland delar av den iranska befolkningen. Hur regimen kommer att hantera denna situation framöver, och hur länge protesterna kan upprätthållas, återstår att se.