Ryssland drar ekonomiska fördelar av Mellanösternkonflikten

Medan konflikten i Mellanöstern fortsätter att eskalera har Ryssland positionerat sig som en oväntad ekonomisk vinnare i en global kris. Sedan stridigheterna inleddes har oljepriset stigit markant, vilket genererar uppskattningsvis 150 miljoner extra dollar dagligen till den ryska statskassan. Denna ekonomiska vinst förstärks ytterligare av USA:s beslut att tillfälligt lätta på oljesanktionerna mot Ryssland.

Utöver fördelarna på energimarknaden har Ryssland även identifierat nya möjligheter inom konstgödselsektorn, en marknad som drabbats hårt av konflikten. Hormuzsundet, den strategiska farleden mellan Iran i norr och Förenade Arabemiraten samt Oman i söder, är en kritisk transportväg för den globala konstgödselhandeln. Omkring 30 procent av världens konstgödselexport passerar normalt genom detta sund.

Irans hot mot fartygstrafiken i Hormuzsundet har resulterat i en dramatisk minskning av transporter genom farleden. Denna situation har skapat en betydande försörjningsbrist på världsmarknaden för konstgödsel, vilket i sin tur driver upp priserna. För jordbrukare världen över innebär detta ökade kostnader, risk för sämre skördar och i förlängningen högre livsmedelspriser för konsumenter.

För Ryssland, som är en ledande global producent av konstgödsel, representerar denna situation en strategisk möjlighet. Landets export är inte beroende av transporter genom Hormuzsundet, vilket ger en konkurrensfördel när andra leverantörer blockeras. Kirill Dmitriev, Putins sändebud för ekonomiskt samarbete, har öppet kommenterat situationen på sociala medier: ”Ryssland är väl positionerat för den förväntade och kommande eran av extrem brist.”

Priserna på konstgödsel har ökat med över 40 procent sedan konfliktens början, vilket ger Kreml välbehövliga intäkter i en tid när landets ekonomi lider under internationella sanktioner. Men Ryssland ser bortom de direkta ekonomiska vinsterna och hoppas att den ökade efterfrågan på rysk konstgödsel kan bidra till att bryta landets internationella isolering som följt efter invasionen av Ukraina.

Dmitriev menar att leveransstörningarna kommer tvinga både allierade och motståndare att erkänna Rysslands avgörande roll för den globala försörjningssäkerheten. Detta synsätt återspeglas redan i attityder inom EU, där Ungern har förespråkat lättnader i restriktionerna för import av rysk konstgödsel. Den ungerske jordbruksministern István Nagy har i en skrivelse till EU-kommissionen varnat för att begränsningar i importen kan leda till sämre skördar och högre matpriser inom unionen.

Rysslands strategi sträcker sig även till utvecklingsländer, särskilt i Asien och Afrika, där beroendet av gödningsmedel från Mellanöstern är betydande. Alexandra Prokopenko, forskare vid tankesmedjan Carnegie Russia-Eurasia Center, analyserar situationen: ”En byråkrat i Asien eller Afrika, som behöver konstgödsel innan monsunregnperioden, kommer inte att diskutera kriget i Ukraina.”

Prokopenko ser tydliga paralleller med hur Ryssland under 2022-2023 lyckades vinna politiskt stöd från länder i Afrika och Mellanöstern när Svarta havet var stängt för kommersiell trafik. Länder som var beroende av ryska leveranser ställde sig då på Rysslands sida i olika internationella forum, inte minst i FN. Denna form av ekonomisk diplomati kan nu upprepas med konstgödsel som förhandlingsvara.

Situationen illustrerar hur geopolitiska konflikter kan skapa oväntade vinnare och förlorare på den globala marknaden. Medan världen fokuserar på den humanitära krisen i Mellanöstern utnyttjar Ryssland skickligt tillfället för att stärka sin ekonomi och sitt internationella inflytande. För konsumenter globalt kan detta i slutändan leda till högre priser på livsmedel, ytterligare en konsekvens av den pågående konflikten som sträcker sig långt bortom den omedelbara krigszonens gränser.