Rapport: Ryska oljebolag deltar i deportationer av ukrainska barn

De ryska oljejättarna bakom bortförandet av ukrainska barn

Ryssland har systematiskt deporterat tusentals ukrainska barn sedan den fullskaliga invasionen inleddes 2022. Enligt en ny studie från amerikanska Yale University har de ryska energigiganterna Gazprom och Rosneft spelat en betydande roll i denna verksamhet, som av den internationella brottmålsdomstolen i Haag klassas som krigsbrott.

Enligt Humanitarian Research Lab vid Yale kan upp till 35 000 ukrainska barn ha förts bort från sitt hemland. Av dessa har minst 2 158 barn deporterats med direkt hjälp från de statsägda energibolagen Gazprom och Rosneft samt deras dotterbolag, visar den nya undersökningen.

Bolagen har enligt forskarna bidragit på flera sätt till deportationerna: de har underlättat transporter, ställt lokaler till förfogande och finansierat lägervistelser för barn från de ockuperade regionerna Luhansk, Donetsk och Zaporizjzja. Detta är första gången som specifika ryska företag pekas ut som direkt medskyldiga till dessa krigsbrott.

Många ukrainska föräldrar har enligt rapporten blivit vilseledda att tro att deras barn skulle delta i vanliga sommarkolonier, när det i själva verket har handlat om systematisk pro-rysk indoktrinering. Väl i Ryssland eller i ockuperade områden utsätts barnen för intensiv militariserad utbildning med syfte att förändra deras nationella identitet.

De berörda företagen har ännu inte kommenterat uppgifterna som framkommit i Yales rapport.

Avslöjandena kommer vid en tidpunkt då dessa ryska energibolag redan gynnas av den globala energioron. Kriget i Mellanöstern har drivit upp oljepriserna kraftigt, vilket ger ökade intäkter till den ryska statskassan och därmed indirekt till krigsinsatsen mot Ukraina.

Situationen komplicerades ytterligare när USA den 12 mars tillfälligt lättade på sanktionerna mot rysk olja i ett försök att stabilisera den globala energimarknaden. Detta beslut har mött hård kritik från flera håll eftersom det anses underlätta för Putins regim att finansiera kriget.

Sedan invasionen 2022 har västvärlden gradvis skärpt sanktionerna mot Ryssland. Landet har fått svårigheter att sälja sin olja på världsmarknaden, och när försäljning skett har det ofta varit till kraftigt rabatterade priser. Men enligt Yale-forskarna omfattas långt ifrån alla ryska företag av sanktioner – omkring 80 procent av Gazproms och Rosnefts dotterbolag kan fortfarande verka helt fritt på den internationella marknaden.

De senaste veckornas prisstegring på olja har enligt finansnyhetsbyrån Bloomberg fördubblat Rysslands intäkter från oljeexporten. Detta har tillfört den ryska krigskassan flera miljarder dollar i extra intäkter.

Att statskontrollerade ryska energibolag nu kopplas till krigsbrott mot barn ställer frågor om det internationella samfundets ansvar. Redan 2023 utfärdade den internationella brottmålsdomstolen i Haag en arresteringsorder mot Rysslands president Vladimir Putin och landets barnrättskommissionär Maria Lvova-Belova för deras roller i bortförandet av ukrainska barn.

Yales forskare betonar att deras avslöjanden sätter press på internationella aktörer att se över sina relationer med Gazprom, Rosneft och deras dotterbolag. Rapporten väcker även frågor om hur effektiva de nuvarande sanktionerna egentligen är, och om ytterligare åtgärder behövs för att stoppa de pågående krigsbrotten mot ukrainska barn.