Stora protester skakar Iran, demonstranter kräver regimskifte

Säkerhetsstyrkorna i Teheran ingrep inte mot de omfattande protesterna under torsdagskvällen, enligt BBC som verifierat filmmaterial från händelserna. Demonstrationerna beskrivs som fredliga och ”enorma”, samtidigt som videoupptagningar visar brinnande byggnader och bilar samt demonstranter som välter statyer.

Protesterna har en tydlig politisk riktning – demonstranterna kräver att Irans högste ledare Ayatollah Ali Khamenei ska störtas. Många ropade också sitt stöd för Reza Pahlavi, son till den tidigare shahen som lever i exil utomlands. Pahlavi hade tidigare uppmanat sina anhängare att ta till gatorna, enligt BBC.

Oroligheterna är inte begränsade till huvudstaden. Även i Masshad, Irans näst största stad, och Isfahan rapporteras omfattande demonstrationer. Från staden Dezful kommer oroväckande videoklipp som tycks visa säkerhetspersonal som skjuter från ett centralt beläget torg, där också en stor mängd demonstranter hade samlats.

Enligt den USA-baserade människorättsorganisationen Hrana har minst 34 demonstranter dödats och 2 270 personer gripits i samband med de landsomfattande protesterna. Uppgifterna varierar dock mellan olika organisationer, och vissa rapporterar högre dödstal. Dessutom uppges åtta säkerhetsagenter ha mist livet.

Internetblockeringar och internationella reaktioner

Tidigt på fredagsmorgonen rapporterade organisationen Netblocks på sociala medier att internet fortfarande var nedstängt i stora delar av Iran. Denna taktik antas ha införts av regimen för att försvåra för demonstranterna att kommunicera och organisera sig.

Reza Pahlavi, vars far störtades i den islamiska revolutionen 1979, har aktivt kommenterat händelseutvecklingen. På plattformen X (tidigare Twitter) skrev han att ”miljoner iranier krävde sin frihet i natt” och tackade USA:s president Donald Trump för att han håller den iranska regimen ansvarig för sitt agerande. Pahlavi har även uppmanat till fortsatta protester under fredagskvällen.

Internationella reaktioner har inte låtit vänta på sig. Sveriges statsminister Ulf Kristersson kommenterade situationen på X med orden: ”Sverige fördömer alla försök att slå ner de fredliga protesterna”.

Ekonomisk kris övergår i politisk legitimitetskris

Protesterna i Iran började ursprungligen som en reaktion på landets allt sämre ekonomi. Butiksägare protesterade mot den kollapsade valutan och den höga inflationen som drabbat landet hårt. Med tiden har demonstrationerna dock utvecklats till att bli alltmer politiska och riktas nu direkt mot regimen under Ayatollah Khamenei.

Situationen beskrivs som en legitimitetskris för den iranska regimen. En betydande faktor är landets demografiska profil – halva befolkningen är under 30 år, och många unga iranier kräver genomgripande förändringar.

”Jag vill bara ha ett fridfullt, vanligt liv… istället insisterar de [ledarna] på kärnprogram, att stödja väpnade grupper i regionen, och att vara fientliga mot USA. Den politiken kanske fungerade 1979, men inte i dag, världen har förändrats,” berättar 25-åriga Mina, en arbetslös akademiker från Kuhdasht i regionen Lorestan, i en intervju med nyhetsbyrån Reuters.

Protesterna återspeglar en växande klyfta mellan den unga generationens förväntningar och önskemål om ett öppnare samhälle och de konservativa värderingar som den islamiska republiken grundades på för över fyra decennier sedan. De nuvarande demonstrationerna anses vara bland de mest omfattande utmaningarna mot landets ledarskap på flera år.

Observatörer menar att regimens hantering av dessa protester kan bli avgörande för dess framtida stabilitet, särskilt i ett läge där ekonomiska sanktioner och internationell isolering redan har försvagat landets ekonomi avsevärt.