Ryssland försökte köpa hans röst för 1 000 kronor

I parlamentsvalet står Moldaviens framtid på spel

Parlamentsvalet som närmar sig i Moldavien representerar ett avgörande vägval för den före detta sovjetrepubliken. Beläget mellan Ukraina och Rumänien står landet inför ett tydligt val mellan två vägar: integration med Europeiska unionen eller ett närmande till Ryssland. Den sittande regeringen under president Maia Sandu förespråkar en EU-vänlig linje, medan oppositionspartierna har mer eller mindre proryska sympatier.

Insatserna är höga för både Bryssel och Moskva. Precis som inför presidentvalet och folkomröstningen om EU i oktober 2024 har Ryssland mobiliserat omfattande resurser för att påverka valresultatet. Operationen leds av president Vladimir Putins nära medarbetare Sergej Kirijenko och inkluderar etablerandet av trollfabriker för spridning av rysk propaganda och desinformation om EU. Rapporter visar också på direkta hot mot politiker i det EU-vänliga regeringspartiet, inklusive president Sandu själv.

Denna påverkansoperation finansieras genom den ryska statskassan via säkerhetstjänsten FSB, men även med medel från proryska moldaviska oligarker. En framträdande finansiär är den ökände Ilan Shor, som dömts till fängelse i Moldavien men lever i exil i Ryssland. Enligt uppskattningar kan de totala beloppen uppgå till omkring 200 miljoner euro, motsvarande två miljarder svenska kronor.

En betydande del av dessa pengar används enligt moldaviska myndigheter till direkta röstköp. Regeringen hävdar att så många som 160 000 medborgare har erbjudits ekonomisk ersättning för sina röster inför detta val, en ökning från de 100 000-120 000 som rapporterades inför den tidigare folkomröstningen.

Tudor Vertan, en 71-årig tidigare bilmekaniker från landsbygden utanför staden Causani, berättar för Dagens Nyheter om sin personliga erfarenhet: ”Det var en kille jag känner i min by som kom och erbjöd mig 10 000 ryska rubel för att rösta nej till EU. Jag skulle också rösta för Ilan Shors kandidat i presidentvalet.”

Vertan tog emot pengarna men röstade ändå ja till EU. En vecka senare fick han ytterligare 2 000 moldaviska lei i kontanter, motsvarande ungefär 1 000 svenska kronor – nästan en hel månadspension för honom. Inför det kommande valet har ingen kontaktat honom med liknande erbjudanden, möjligen för att han valde att samarbeta med polisen och anmäla sin granne, som nu utreds och riskerar fängelsestraff.

Polischefen i Causani, Vitali Timotin, påpekar att många är rädda för repressalier från proryska krafter: ”I byarna känner alla varandra. Många är släkt. När vi pratar med dem säger de ofta att de inte vet vem som mutade dem, eller att de inte minns.”

I Causani, en stad med cirka 15 000 invånare, har polisen 628 fall av misstänkta muttagare, men bara två fall som gäller mutgivare, vilket är ett betydligt allvarligare brott. På nationell nivå genomför moldaviska myndigheter nästan dagligen insatser där politiker och tjänstemän på hög nivå grips för att ha smugglat in ryska pengar och deltagit i röstköpen. Många röstköp under detta valår misstänks också ske genom kryptovaluta.

Ett uppmärksammat fall är Evghenia Gutul, guvernör i regionen Gagauzien, som nyligen dömdes till sju års fängelse för penningtvätt. I Gagauzien och norra Moldavien finns många som röstar proryskt utan ekonomiska incitament. Många har ryska som modersmål och tar del av ryska medier.

Trots detta visar undersökningar att över 60 procent av landets befolkning föredrar att Moldavien närmar sig Europa snarare än Ryssland. Men marginalerna är inte överväldigande. Vid förra årets folkomröstning om EU visade opinionsmätningar att cirka 55 procent av moldavierna avsåg rösta ja, men på valdagen röstade endast 45 procent av de i landet bosatta för EU. Det var enbart tack vare utlandsmoldaviernas röster som ja-sidan till slut vann med mycket knapp marginal.

Med sådan jämn opinion kan röstköpen och den ryska propagandan potentiellt få avgörande effekt och äventyra Moldaviens EU-process. Inför söndagens parlamentsval är opinionsmätningarna osäkra, men det mesta tyder på att det EU-vänliga regeringspartiet PAS blir största parti, dock utan egen majoritet.