Ryssland höjer momsen för att finansiera kriget i Ukraina
Ryska finansministeriet presenterade på onsdagen ett förslag om att höja landets mervärdesskatt från 20 till 22 procent från och med nästa år. Den uttalade anledningen är att stärka finansieringen av landets militära utgifter.
”Den strategiska prioriteringen är att ge ekonomiskt stöd till landets försvars- och säkerhetsbehov och socialt stöd till familjer till deltagarna i den speciella militära operationen”, förklarade finansministeriet i ett uttalande enligt Reuters.
Emil Wannheden, forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), kommenterar beslutet: ”Det var helt väntat och oundvikligt i och med det stora kriget som hela tiden pågår. Någon måste betala i slutändan.”
Rysslands ekonomiska situation har blivit alltmer ansträngd sedan kriget i Ukraina inleddes. Tidigare har en betydande del av den ryska statsbudgeten finansierats genom skatteintäkter från olje- och gasexporten. Men de internationella sanktionerna mot Ryssland har drastiskt minskat dessa inkomster, vilket tvingar landets finansministerium att söka alternativa intäktskällor.
”Därför måste man finansiera statsbudgeten på andra sätt, bland annat genom att höja skatter. Finansministeriet har också ett uttalat mål om att minska Rysslands beroende av intäkter från olja och gas, och det här är ett sätt att göra det också”, förklarar Wannheden.
Till skillnad från många andra länder har Ryssland starkt begränsade möjligheter att låna pengar internationellt på grund av sanktionerna. Detta skapar en situation där landet måste förlita sig på interna resurser.
”Det innebär att de är helt beroende av att hitta resurserna internt, alltså att finansiera budgeten antingen med besparingar eller med skatter”, säger Wannheden.
Beslutet kommer trots att president Vladimir Putin tidigare under 2024 lovade att inte höja skatterna förrän 2030, enligt Bloomberg. Men detta är inte första gången Kreml bryter sådana löften sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina inleddes.
”Den stora förändringen var förra året när man bland annat höjde inkomstskatten. Även alkoholskatten och olika typer av böter har höjts”, påpekar Wannheden.
Den ryska regeringen har länge försökt skydda den vanliga medborgaren från de ekonomiska konsekvenserna av kriget, men detta blir allt svårare att upprätthålla.
”Ryska regeringen vill undvika att låta befolkningen känna av prishöjningar och ta en ekonomisk smäll för kriget. Det har man velat undvika i största möjliga mån. Men det blir svårare och svårare ju längre tiden går”, säger Wannheden.
Enligt finansministeriet kommer den höjda momsen inte att gälla för nödvändiga varor som livsmedel, mediciner och barnprodukter. Trots detta kommer höjningen oundvikligen att påverka konsumentpriserna och spä på den redan höga inflationen i landet.
”Det kommer att leda till att allting blir lite dyrare för den ryska befolkningen och att levnadsförhållandena blir ännu lite lägre. Det slår framför allt mot fattiga hushåll”, förklarar Wannheden och tillägger: ”Det man ser framför sig, kombinationen av lågkonjunktur och hög inflation, är definitivt en ogynnsam utveckling.”
Trots de växande ekonomiska utmaningarna finns det inga tecken på att Ryssland skulle dra ner på sina militära ambitioner i Ukraina. Wannheden är tydlig: ”Kriget är så pass prioriterat att det är viktigare än att reallönerna går ner lite grann för den ryska befolkningen.”
En intressant förändring är dock hur öppet ryska myndigheter nu kopplar de ekonomiska åtgärderna till kriget, som officiellt kallas ”den militära specialoperationen” i Ryssland.
”Nu blir det tydligare och tydligare att det finns förväntningar på medborgare och företag att man behöver göra uppoffringar för att vinna kriget och för att kriget ska fortsätta. Tidigare har det mer varit att man sagt att det inte påverkar oss”, säger Wannheden.
Om kriget fortsätter i nuvarande omfattning, förutspår Wannheden att fler skattehöjningar är att vänta: ”Om kriget fortsätter som det är nu, och det är ju otroligt dyrt, då kommer man att fortsätta höja skatterna.”
