Så har generation Z blivit en maktfaktor i land efter land

Tiotusentals unga nepaleser samlades den 10 september på Discord, en plattform som främst används av gamers, för att välja en tillfällig premiärminister. Evenemanget direktsändes på Facebook istället för i statskontrollerade kanaler, vilket markerade ett tydligt brott mot traditionella politiska processer i landet.

Dagarna före mötet hade Katmandus gator fyllts av demonstranter. Protesterna övergick senare till våldsamma upplopp där parlamentet och regeringsbyggnader sattes i brand. De tragiska händelserna resulterade i över 70 dödsfall runt om i landet under september månad.

Den utlösande faktorn bakom demonstrationerna var premiärminister KP Sharma Olis förbud mot sociala medier. Detta blev droppen som fick bägaren att rinna över för en ung generation som länge frustrerats över korruption, bristande framtidsutsikter och ett system som gynnar eliten.

Protesterna riktades särskilt mot landets makthavare och deras barn, som tack vare nepotism och kontakter får de bästa jobben medan vanliga ungdomar står utan möjligheter. På sociala medier hade bilder på eliters lyxliv spridits under flera månader, vilket ytterligare underblåst ilskan hos den yngre befolkningen.

Efter premiärministerns avgång och arméns mobilisering lugnade situationen på gatorna ned sig. Militären inledde överläggningar med de unga demonstranterna för att utse en premiärminister till en övergångsregering.

Under det virtuella mötet på Discord diskuterade studenter, ibland bakom tecknade avatarer, potentiella kandidater. Bland namnen som nämndes fanns Katmandus 35-åriga borgmästare Balendra Shah, en före detta rappare. ”Vår agenda är tydlig, men vi behöver fler än en kandidat,” förklarade en röst som försökte skapa ordning i det digitala kaoset.

Till slut enades de unga organisatörerna om ett enda namn: 73-åriga Sushila Karki, den första kvinnan som blev överdomare i Nepals högsta domstol. Hon har gjort sig känd för sin orubbliga integritet och har tidigare fått en minister fälld för korruption. Nu blir hon även landets första kvinnliga premiärminister, i en övergångsregering fram till valet som planeras i början av mars.

– Ja, det kan man tycka att det var ett annorlunda sätt att tillsätta en premiärminister, men det var också en form av direktdemokrati, även om det skedde i en lite okontrollerad form, kommenterar Katrin Uba, docent i statsvetenskap vid Uppsala universitet.

Experter menar att det finns tydliga mönster i ungdomsprotesterna som blossat upp i olika delar av världen. Trots olika politiska förutsättningar är korruption och misskötta regeringar som missgynnar unga människor gemensamma nämnare. Förra året genomfördes liknande protester i Bangladesh där generation Z klagade på att de bästa jobben var reserverade för elitens barn, vilket ledde till att premiärministern flydde med helikopter till Indien.

2022 intog demonstranter presidentpalatset i Sri Lanka och tvingade den korruptionsanklagade presidenten Gotabaya Rajapaksa att fly landet efter att ha tömt landets valutareserver. Liknande ungdomsprotester har nyligen skakat Indonesien, Filippinerna, Serbien och Madagaskar.

– Ibland tänds en gnista, som under arabiska våren, som sprids i samma geografiska område. Människor följer med i medier och sociala medier och kan tänka att om det fungerade i ett annat land, så kanske det gör det hos dem också, förklarar Katrin Uba. Hon tillägger att stängningen av sociala medier, som i Nepal, ofta kan vara den utlösande faktorn för protester.

Arabiska våren startade 2010 när en ung gatuförsäljare i Tunisien brände sig själv till döds i protest mot myndigheternas förtryck. Året därpå spred sig upproret till flera länder i Nordafrika och på Arabiska halvön.

I Chile utlöste en höjning av tunnelbanebiljettpriserna 2019 omfattande protester mot ekonomiska orättvisor, med över en miljon människor i en enda protestmarsch. Två år senare valdes den tidigare studentledaren Gabriel Boric, då 35 år gammal, till landets president.

I Serbien utlöste ett instörtat tak på järnvägsstationen i Novi Sad för nästan ett år sedan protester mot korruption och president Aleksandar Vucic. Dessa protester har fortsatt och spridits över hela landet.

Enligt Katrin Uba behövs tre förutsättningar för att få unga att protestera: missnöje med något konkret, möjligheten att genomföra protester utan allvarliga risker, samt tillgång till nätverk som kan mobiliseras.

– Tidigare behövde man träffa varandra fysiskt, men numera gör sociala medier det lätt att organisera sig, säger hon.

När ledningen i ett land ignorerar ungas kritik finns det två möjliga utfall: antingen sätter regimen in militären, vilket kan leda till ökad våldsspiral, eller så försöker politiker göra små förändringar för att tysta protesterna. I vissa fall väntar en regering helt enkelt ut demonstrationerna tills de ebbar ut.

– Därför ser vi inga stora protester i till exempel Kina, där unga annars kanske haft anledning att säga sin mening om korruption och hög arbetslöshet, avslutar forskaren.