Sanna Torén Björling: Skandalen driver ommöblering av Zelenskyjs innersta krets

En korruptionskris som omformar Ukrainas ledarskap

Den korruptionsskandal som bröt ut i höstas har på kort tid lett till en omfattande omstrukturering inom den ukrainska ledningen. Flera ministrar har sparkats och åtal har väckts mot personer i president Volodymyr Zelenskyjs närmaste krets. Antikorruptionsmyndighetens utredning pågår fortfarande i en muthärva som har skakat hela det ukrainska ledarskiktet.

Zelenskyj insåg till slut att han inte kunde behålla sin stabschef Andrij Jermak, vars namn förekommer i utredningen. Detta har lett till en större ommöblering inom landets högsta ledning. Förnyelsen kommer inte oväntat, men bär tydliga drag av krishantering och sker parallellt med intensiva förhandlingar om villkoren för ett eventuellt fredsavtal. Omstruktureringen tolkas både som ett sätt att rensa ut korruptionsbefläckade namn och som ett försök att balansera personliga relationer inom maktapparaten.

Efter flera veckor av sonderingar och intervjuer utsåg Zelenskyj den 39-årige generalen Kyrylo Budanov till ny stabschef. Budanov, som tidigare var chef för Ukrainas militära underrättelsetjänst, är välmeriterad och populär. Han är dessutom en av få ukrainska tjänstemän med direktkontakt med Ryssland, särskilt i frågor som rör fångutväxlingar. Budanov har nu tagit plats i den ukrainska förhandlingsdelegationen.

Zelenskyj väntas också byta ut sin försvarsminister. På den posten ser han ut att placera den endast 34-årige Mychailo Fedorov, som tidigare varit vice premiärminister och minister för digital transformation. Fedorov har varit en drivande kraft i utvecklingen av tekniska lösningar för krigföringen.

Flera av personerna som flyttas om kommer att bli svåra att ersätta. Ett exempel är Vasyl Maliuk, chef för säkerhetstjänsten SBU, som har ansvarat för Ukrainas mest avancerade specialoperationer men som nu plockas bort. Petningen var så kontroversiell att Zelenskyj ska ha lovat att Maliuk får behålla delar av sitt ansvarsområde.

En nygammal figur som efter ett enskilt möte med presidenten spås göra comeback är den tidigare utrikesministern Dmytro Kuleba. Ny i Zelenskyjs team är också Chrystia Freeland – en internationellt känd politiker med ukrainsk bakgrund som har varit både finans- och utrikesminister i Kanada. Hon blir presidentens rådgivare för ekonomisk utveckling.

Inför det femte krigsåret genomför Zelenskyj alltså en omstart med nya medarbetare för nästa fas av konflikten. Hur denna fas kommer att se ut är dock fortfarande osäkert.

En vapenvila skulle innebära en kostsam återuppbyggnad, långsam återgång till normalitet – och val. Oavsett vad Zelenskyj själv väljer att göra efter krigsslutet står hans eftermäle på spel. Vissa av utnämningarna kan ses som strategiska drag för att avväpna potentiella politiska konkurrenter.

Men fred är fortfarande bara ett av flera möjliga scenarier. Zelenskyj framhåller visserligen framsteg i förhandlingarna och uttrycker tacksamhet till de allierade och USA, men ett genombrott är ännu inte i sikte. Det finns inga tydliga lösningar på centrala frågor som rör landområden och kontrollen av kärnkraftverket i Zaporizjzja, framförallt eftersom Ryssland hittills visat litet intresse för kompromisser.

Med den dramatiska utvecklingen i Venezuela och amerikanska uttalanden om Grönland finns risk att Ukraina tappar prioritet på den internationella dagordningen. Även Ukrainas lojala vänner i Europa har andra utmaningar att hantera, och USA:s löften framstår som alltmer osäkra. Viktigt att notera är att de utlovade säkerhetsgarantierna gäller nästa potentiella ryska aggression, inte den pågående konflikten. Det är därför inte otänkbart att kriget kan fortsätta under lång tid framöver.

För detta scenario måste Zelenskyjs nya ledarteam också vara förberett.