Sanna Torén Björling: Zelenskyj utgår från att Putin fintar bort fredsmäklarna

En markant skepsis inför fredsförhandlingarna mellan Ukraina och Ryssland har trätt fram under de senaste dagarna. President Volodymyr Zelenskyj har i kraftfulla ordalag avfärdat den senaste förhandlingsomgången som ”historiskt skitsnack”, med särskild hänvisning till Vladimir Medinsky, den ryska delegationens företrädare. Medinsky, en historiker och nationalist, har länge varit känd för sina omfattande utläggningar om varför Ukraina borde tillhöra Ryssland.

Trots att samtalen uppges bli alltmer detaljerade inom vissa områden är det tveksamt om detta verkligen kan betraktas som konkreta framsteg. Det rapporteras att parterna i princip har kommit överens om hur ett ömsesidigt tillbakadragande skulle kunna genomföras vid en eventuell vapenvila, efter ingående trepartsdiskussioner mellan militära representanter.

De ekonomiska diskussionerna tycks dock snarare drivas av amerikanska och ryska sändebuds intresse för potentiellt lönsamma investeringar än av en genuin vilja att uppnå fred i Ukraina. På den avgörande politiska nivån har inga framsteg gjorts.

”Vad Ryssland säger? ’Vi ska inte ta fler av era regioner.’ Det är ren terrorism: ’Vi är inte beredda att döda er, ge oss bara allt vi vill ha’,” uttryckte en upprörd Zelenskyj i en intervju förra fredagen, med hänvisning till de möten som hållits i Genève under veckan.

Omvärldens bedömning av situationen ligger i linje med Zelenskyjs frustrerade uttalande. EU:s utrikeschef Kaja Kallas har i en intervju med Dagens Nyheter rakt ut sagt att Ryssland inte tar samtalen på allvar. Enligt källor till Reuters anser fem europeiska underrättelsetjänster att en fredsuppgörelse under 2026 är osannolik. Underrättelsetjänsterna menar att Moskva endast använder kontakterna med USA för att diskutera affärsmöjligheter.

De europeiska länderna har under förhandlingarna intagit en observerande roll. Vissa ansatser görs från europeiskt håll för att stärka sina egna kontakter med Ryssland och möjligen skapa alternativa medlingsvägar. När Zelenskyj tillfrågades om detta av Dagens Nyheter i en chatt med journalister, uttryckte han inte något motstånd mot sådana initiativ, men varnade samtidigt för att Putin utnyttjar varje tillfälle att kringgå parallella kommunikationskanaler ”och njuter av det”.

Ukrainas position är komplicerad. Landets öppenhet för kompromisser tycks av Ryssland uppfattas som ett tecken på svaghet, medan den ryska hållningen förblir orubblig. Så länge denna dynamik kvarstår finns det, ur Ukrainas perspektiv, inget konstruktivt att diskutera. Zelenskyj har gjort det tydligt att han varken vill eller kan ge upp hela Donbassområdet.

I stället upprepar den ukrainska presidenten sin vädjan om vad som krävs för att tvinga Putin till förhandlingsbordet på allvar: ett ökat tryck mot Ryssland. USA:s president Trump förlängde landets sanktioner mot Ryssland i onsdags, samma dag som de misslyckade samtalen i Genève avslutades. Även EU har nyligen implementerat ytterligare ett paket med sanktioner.

Analytiker menar att uppmärksamheten nu bör riktas mot vilka ytterligare åtgärder som kan komma att vidtas för att påverka Rysslands position. De sanktioner och påtryckningar som hittills har implementerats har uppenbarligen inte varit tillräckliga för att åstadkomma en märkbar förändring i den ryska hållningen.

Situationen förblir således låst, med få tecken på att en fredlig lösning är inom räckhåll. Rysslands ovilja att engagera sig i genuina politiska förhandlingar, kombinerat med dess strategi att utnyttja Ukrainas kompromissvilja, skapar en dyster prognos för konfliktens närmaste framtid.