Scenariot: Så kan Ryssland attackera Europa

I en simulerad övning genomförd av den tyska tidningen Die Welt tillsammans med German Wargaming Center har experter undersökt ett hypotetiskt scenario där Ryssland invaderar Litauen. Övningen, som involverade 16 tidigare tjänstemän från Nato och den tyska armén, tillsammans med flera tidigare politiker och militäranalytiker, utspelar sig i oktober 2026.

I det fingerade scenariot utnyttjar Ryssland en påstådd humanitär kris i Kaliningrad som förevändning för att invadera den litauiska staden Marijampolė, strategiskt belägen mellan Belarus och den ryska exklaven vid Östersjön. Enligt analysen skulle Ryssland kunna framställa invasionen som ett humanitärt uppdrag, vilket potentiellt skulle kunna få USA att avstå från att aktivera Natos artikel 5 – principen om att ett väpnat angrepp mot ett Natoland betraktas som ett angrepp mot alla medlemsländer.

Simuleringen visar att Tyskland tvekar att ingripa militärt och att de tyska styrkorna som redan är stationerade i Litauen misslyckas med att komma till undsättning, bland annat eftersom Ryssland har minerat området kring de tyska baserna. I övningen väljer även Polen, trots sin militära kapacitet och närhet till konflikten, att mobilisera sina styrkor men inte korsa gränsen till Litauen.

Franz-Stefan Gady, en österrikisk militäranalytiker som spelade rollen som rysk befälhavare under övningen, berättar för Wall Street Journal att Natos avskräckningsförmåga inte bara är beroende av alliansens militära kapacitet utan också av viljan att ingripa. ”Mina ’ryska kollegor’ och jag visste att Tyskland skulle tveka. Och det var nog för att lyckas,” säger han om krigssimuleringen.

Jörgen Elfving, militäranalytiker och tidigare överstelöjtnant i den svenska Försvarsmakten, betonar dock att detta bara är ett av många möjliga scenarier för ett eventuellt ryskt angrepp. Han påpekar att effektiviteten av västländernas försvar i hög grad skulle bero på kvaliteten på deras underrättelseverksamhet, en faktor som är svår att ta med i simuleringar av detta slag.

Till skillnad från slutsatserna i övningen tror inte Elfving att Tyskland skulle tveka att agera vid ett verkligt angrepp mot Baltikum. ”Tyskland är djupt engagerat i Baltikum och har förband i Litauen redan i dag. Om tyska förband skulle hamna i strid i Litauen är jag tveksam till att man skulle hålla igen,” förklarar han.

Så sent som förra året förstärkte Tyskland sin närvaro i regionen genom att ansluta en ny brigad till Natos östra flank i Litauen, vilket visar på landets ökade engagemang för regionens säkerhet.

Elfving anser dock att det är mer sannolikt att USA, under president Trump, skulle kunna tveka att aktivera artikel 5. ”Den amerikanska synen på Ryssland har förändrats sedan Trump blev president. Jag utesluter inte att Trump skulle vara mjuk i ryggen även i en verklig situation,” säger han.

Historiskt sett har tidigare simuleringar visat att Ryssland potentiellt skulle kunna avancera snabbt i Baltikum vid en invasion. Sedan dessa simuleringar genomfördes har Nato dock stärkt sin militära närvaro längs alliansens östra flank, något som sannolikt skulle försvåra ett ryskt angrepp.

Denna typ av övningar och simuleringar har blivit allt viktigare i ljuset av det försämrade säkerhetsläget i Europa efter Rysslands invasion av Ukraina 2022. De fungerar som verktyg för att identifiera svagheter i försvarsplanering och beslutsprocesser, samt för att förbättra beredskapen för olika typer av säkerhetshot.

Övningen belyser den komplexa geopolitiska situationen i Baltikum och vikten av tydliga och enhetliga ställningstaganden inom Nato vid potentiella hot mot medlemsstater, särskilt de som gränsar till Ryssland.