Senatsledaren: Inte aktuellt med invasion av Grönland

I fredags bekräftade franske utrikesministern Jean-Noël Barrot att USA:s utrikesminister Marco Rubio avvisat idén om en amerikansk invasion av Grönland. Detta framkom under ett telefonsamtal mellan de båda utrikesministrarna, vilket kommer som en lättnad för danska myndigheter.

Trots Rubios lugnande besked arbetar Frankrike nu på en gemensam europeisk handlingsplan ifall hotet mot Grönland skulle bli verklighet. Barrot planerade senare under dagen samtal med sina tyska och polska motsvarigheter för att koordinera ett eventuellt europeiskt svar på situationen.

Donald Trumps förnyade intresse för att ta över Grönland under sin andra presidentperiod har skapat oro internationellt, särskilt efter den amerikanska militära aktionen mot Venezuela. Trumpadministrationens antydningar om att militära medel inte utesluts för att säkra Grönland har föranlett omvärlden att ta hotet på största allvar.

Den danska regeringen sammankallades på tisdagskvällen till ett krismöte, varefter man meddelade att ett möte med Marco Rubio begärts för att diskutera frågan. Danmarks reaktion visar på allvaret i situationen, trots att Rubio vid flera tillfällen försökt tona ned Vita husets retorik.

Även den republikanske majoritetsledaren i senaten, John Thune, har offentligt avfärdat tanken på militära aktioner mot Grönland. ”Jag ser inte bruk av militären som en möjlighet här”, sade Thune i ett uttalande som ytterligare distanserar delar av den republikanska ledningen från de mest aggressiva uttalandena.

Thune förespråkar istället en diplomatisk lösning där USA skulle kunna få en utökad kommersiell och strategisk roll på ön. Han betonar vikten av att inkludera både Danmark och den grönländska befolkningen i eventuella förhandlingar.

”Om det går att komma fram till något ömsesidigt, så är det självklart intressant för nationell säkerhet och Arktis”, sade Thune enligt nyhetskanalen Newsmax.

Den allt mer spända situationen kring Grönland har sin bakgrund i öns strategiska läge i Arktis och dess växande geopolitiska betydelse. Med smältande isar öppnas nya farleder i regionen samtidigt som tidigare otillgängliga naturresurser blir möjliga att utvinna. Kina, Ryssland och USA har alla visat ökat intresse för området under de senaste åren.

Grönland, som är världens största ö och har självstyre under danskt territorium, har betydande fyndigheter av sällsynta jordartsmetaller som är avgörande för modern teknologi. Detta gör ön till en central spelpjäs i den geopolitiska kampen om strategiska resurser.

Trumps intresse för Grönland är inte nytt. Redan under sin första mandatperiod 2019 uttryckte han viljan att köpa ön, något som då avfärdades som absurt av Danmark. Nu tycks frågan ha återkommit med förnyad intensitet och med mer aggressiv retorik från Trumps närmaste rådgivare.

En av de mest kontroversiella rösterna i diskussionen är Stephen Miller, en av Trumps främsta rådgivare och ansedd som arkitekten bakom flera av administrationens mer aggressiva utrikespolitiska beslut. I en intervju med CNN hävdade Miller att Grönland ”redan borde ha varit en del av USA” och ifrågasatte Danmarks historiska rätt till ön.

Miller vägrade under intervjun att utesluta militära medel för att ta kontroll över Grönland, men tillade att sådana åtgärder troligen inte skulle vara nödvändiga eftersom ”ingen skulle strida mot USA för Grönlands skull”. Detta uttalande har förstärkt oron i Danmark och bland europeiska allierade.

För EU representerar situationen ytterligare en utmaning i de transatlantiska relationerna, som redan har genomgått betydande påfrestningar under Trumps tidigare presidentperiod. Europeiska ledare måste nu navigera mellan att upprätthålla alliansen med USA samtidigt som de försvarar en medlemsstats territoriella integritet.

Medan diplomatiska ansträngningar fortsätter finns en växande oro för att frågan om Grönland kan utvecklas till en mer omfattande geopolitisk kris som ytterligare kan komplicera relationerna inom NATO och mellan Europa och USA.