Orbáns hårda utspel mot Ukraina – ett tecken på inrikespolitisk press

Efter ett och ett halvt decennium vid makten ser Ungerns premiärminister Viktor Orbán ut att möta sitt politiska öde. Med sjunkande opinionssiffror inför parlamentsvalet i april har Orbán trappat upp sin konfrontativa politik, framför allt gentemot Ukraina.

Sedan flera veckor blockerar Budapest EU:s utlovade nödlån till Ukraina på 90 miljarder euro – pengar som är avgörande för att förhindra en ekonomisk kollaps i Kiev. Orbáns motivering är tydlig: han vägrar att häva sitt veto förrän Ukraina reparerar oljeledningen Druzhba, som transporterar rysk olja genom ukrainskt territorium till Ungern och Slovakien.

Ledningen skadades i en rysk robotattack i januari, vilket har utlöst en diplomatisk konflikt. Ungern och Slovakien hävdar att Ukraina avsiktligt fördröjer reparationsarbetet för att begränsa deras energitillförsel. Båda länderna har undantag från EU:s energisanktioner mot Ryssland och är fortsatt beroende av rysk olja.

President Volodymyr Zelenskyj har erkänt att han helst skulle se att ledningen förblev obrukbar, men medgav på måndagen att reparationer ”är möjliga inom en och en halv månad”, enligt Reuters. Detta uttalande kom efter en period av upptrappade verbala attacker.

”Deras plan är utpressning. Min plan är motståndskraft”, skrev Orbán på sociala medieplattformen X under helgen, efter tidigare ha hotat med att ”bryta den ukrainska oljeblockaden med våld”.

Konflikten nådde en ny nivå när Zelenskyj i ett kontroversiellt uttalande antydde att ukrainska soldater kunde få ”en viss persons” adress för att övertyga denne att häva sitt veto – en knappt förtäckt hänvisning till Orbáns hemadress. Detta fick EU-kommissionen att reagera kraftfullt.

”Den typen av språkbruk är inte acceptabelt. Det får inte förekomma hot mot EU:s medlemsstater”, förklarade en talesperson för kommissionen i fredags, och uppmanade båda parter att dämpa sin retorik.

Politiska analytiker menar att Orbáns aggressiva hållning främst är motiverad av inrikespolitiska faktorer. För första gången sedan han tog makten 2010 visar opinionsmätningar att han riskerar att förlora den kommande folkomröstningen. Under helgen samlades återigen tusentals demonstranter i staden Pécs för att protestera mot regeringens utbredda korruption och dess nära förbindelser med Ryssland.

I Bryssel finns en växande förhoppning om att Orbáns tid vid makten kan vara på väg mot sitt slut. Hans nära band till Kreml och hans upprepade blockeringar av EU:s gemensamma beslut har länge varit en källa till frustration inom unionen.

Dock kan det vara för tidigt att räkna med en förändring i Centraleuropas politiska landskap. Slovakiens premiärminister Robert Fico, som ibland kallas ”Mini-Orbán” av kritiker, har uttryckt sitt stöd för den ungerska hållningen.

”Slovakien är redo att ta över stafettpinnen från Ungern om det blir nödvändigt”, deklarerade Fico under helgen, och beskrev vetot mot EU-lånet som ett ”legitimt verktyg” för att återställa oljeflödet.

Slovakien blockerar redan nya EU-sanktioner mot Ryssland men har hittills inte gått så långt som att förhindra unionens ekonomiska stöd till Ukraina. Denna dynamik kan dock förändras, vilket oroar många EU-diplomater.

Under tisdagen möter Fico EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i Paris vid ett toppmöte om kärnkraft. Enligt bedömare kommer von der Leyen att göra sitt yttersta för att förhindra att Slovakien följer Ungerns exempel.

Situationen illustrerar de växande spänningarna inom EU kring stödet till Ukraina. Medan majoriteten av medlemsstaterna fortsätter att stödja Kiev har ett fåtal länder, med Ungern i spetsen, intagit en allt mer kritisk hållning som komplicerar unionens gemensamma svar på Rysslands aggression.

Hur länge Ukraina kan vänta på det utlovade ekonomiska stödet förblir oklart, men landets finansiella situation blir allt mer prekär för varje vecka som går utan den livsviktiga finansieringen från EU.