Splittring om Irans revolutionsgarde: ”Skulle bara få oss att må bättre”

I Iran fortsätter dödssiffran att stiga efter helgens omfattande demonstrationer som skakade landet. Hundratals, möjligen tusentals människor befaras ha mist livet i våldsamma sammandrabbningar mellan demonstranter och säkerhetsstyrkor.

Situationen har framkallat starka reaktioner internationellt. USA:s president Donald Trump har gått långt i sin kritik och hotat med militärt ingripande mot den islamistiska regimen. Alla amerikanska medborgare har uppmanats att lämna Iran omedelbart, och Trump väntas under tisdagen meddela vilka ytterligare åtgärder USA planerar att vidta.

I skarp kontrast till Trumps hårda linje har EU:s reaktioner varit betydligt mer återhållsamma. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen nöjde sig med att i helgen meddela att unionen ”följer situationen” och att Europa ”står upp” för iraniernas frihetskamp.

Något mer konkret ställningstagande kom från EU:s utrikeschef Kaja Kallas, som förklarat sig beredd att föreslå nya sanktioner mot regimen i Teheran. Ett extrainkallat möte med representanter från medlemsländerna hålls under tisdagen i Bryssel för att diskutera situationen. För att sanktionerna ska bli verklighet krävs dock enhällighet bland alla 27 medlemsländer, något som kan bli svårt att uppnå.

Tydligare kritik har kommit från EU-parlamentets talman Roberta Metsola. I ett uttalande till tidningen Politico fördömer hon våldet och betonar att ”politiska signaler, stöd och solidaritet är viktiga – men vi måste visa att vi menar allvar”.

Tidigare i veckan fattade Metsola beslut om att neka iranska diplomater tillträde till parlamentets lokaler. ”Det är det minsta vi kan göra. Våra lokaler kommer inte att användas för att legitimera en regim som enbart fokuserar på att rädda sig själv och använder våld för att behålla makten,” förklarade hon.

Irans högsta diplomat i Bryssel, Ali Robatjazi, reagerade omedelbart och meddelade att han kommer att fortsätta upprätthålla kontakt med enskilda parlamentsledamöter, rapporterar nyhetssajten Euractiv. Samtidigt kallades Robatjazi till det belgiska utrikesdepartementet för att förklara våldsamheterna i Iran.

En central fråga i den europeiska Iranpolitiken är huruvida det iranska revolutionsgardet (IRGC) bör terrorstämplas. Revolutionsgardet, som är direkt underställt landets religiösa ledning, anklagas för att främja terrorism både inom och utanför Irans gränser. Flera europeiska länder, däribland Sverige, har länge drivit på för att följa USA:s och Kanadas exempel och terrorklassa den militära organisationen.

Sveriges ställningstagande har förstärkts efter de attacker mot israeliska mål i landet där Iran pekats ut som uppdragsgivare. Trots detta står förslaget still då flera EU-medlemsländer, av både politiska och juridiska skäl, motsätter sig en sådan klassificering.

Liknande debatt pågår i Storbritannien, där premiärminister Keir Starmer ”fördömer starkt” det våld som de iranska myndigheterna använder mot demonstranter. Trots detta avböjer han att följa USA:s linje och terrorstämpla revolutionsgardet, vilket skulle göra det olagligt att stödja organisationen i Storbritannien.

Starmer hänvisar bland annat till Richard Moore, tidigare chef för den brittiska underrättelsetjänsten MI6, som i BBC Radio 4 Today på måndagen uttryckte tvivel om effektiviteten av en sådan åtgärd: ”Ett förbud skulle främst få oss själva att må bättre, det skulle inte ha någon inverkan på IRGC.”

Medan demonstrationerna fortsätter i Iran står det internationella samfundet splittrat i frågan om hur man bäst bemöter regimen i Teheran. EU:s försiktiga hållning kontrasterar tydligt mot USA:s mer konfrontativa linje, vilket återspeglar de komplexa geopolitiska överväganden som präglar relationen till Iran.