Statyn fick två extra barn när Kina ändrade policy

I Wuhan symboliserar omskapad staty Kinas demografiska kris

Skulpturen ”En bättre framtid” i Jiangtan-parken i Wuhan har genomgått en anmärkningsvärd förvandling. Skapad av konstnären Guo Xue för att visa glädjen i familjelivet, stod den länge som en påminnelse om Kinas ettbarnspolitik. Men för ett par år sedan beordrades konstnären att lägga till två barn. Idag står statyn med mamma, pappa och tre barn – ett tydligt vittnesbörd om Kinas radikala politiska helomvändning.

”Låt skulpturen få fler barn, för vi har inte råd”, kommenterade ironiskt en invånare i ett onlineforum, vilket illustrerar den växande klyftan mellan statens intentioner och medborgarnas verklighet.

Galleristen Wei Xin i Wuhan ser inte skulpturen som ett konstverk utan snarare som ett uppdrag från myndigheterna. ”Ibland måste konstnären anpassa sig efter köparen för att tjäna pengar”, förklarar han. På frågan om konstnärers frihet i Kina svarar Wei Xin kryptiskt: ”Konstnärer kan göra vad de vill, men om deras verk ställs ut är en annan sak.”

Statyn används nu som klätterställning av barn som promenerar med sina mor- och farföräldrar. En tvåbarnsfar konstaterar att staden försöker uppmuntra till fler födslar, men påpekar samtidigt problemet: ”En stor familj kostar pengar, och unga idag, födda efter år 2000, tänker mer på sig själva och vill inte ha en stor familj att ta hand om.”

Kinas svängning från födelsekontroll till främjande av barnafödande visar sig vara problematisk. Trots att staten tidigare hade effektiva verktyg för att begränsa födslar, verkar den nu sakna verkningsfulla metoder för att uppmuntra graviditeter. Myndigheterna har försvårat skilsmässor, steriliseringar och aborter, infört kondomskatt och erbjuder ekonomiskt stöd till barnfamiljer – men utan resultat.

Nyligen publicerad officiell statistik visade att endast 7,9 miljoner barn föddes i Kina under förra året – den lägsta siffran sedan Folkrepubliken grundades 1949.

Den långa perioden av intensiv statlig propaganda för ett eller inget barn tycks ha varit alltför effektiv. Alla kvinnor i fertil ålder har vuxit upp i ett samhälle där ett barn var normen. När kommunistpartiet nu har ändrat riktning verkar medborgarna inte längre lyssna.

President Xi Jinpings förändrade retorik illustrerar denna omvälvning. Vid ett möte med All-China Women’s Federation 2013 betonade han jämställdhet mellan könen som grunden för Kinas ekonomiska framtid. Tio år senare, vid ett liknande möte, var budskapet helt annorlunda. Då framhöll Xi kvinnans roll som den som ska göra sin man lycklig, ta hand om de äldre och framför allt föda barn. ”Vi ska odla en ny kultur av giftermål och barnafödande”, förklarade presidenten.

Men verkligheten talar ett annat språk. I en undersökning från 2021 uppgav hälften av alla kinesiska kvinnor födda efter 1995 att de ville ha ett eller inga barn – en inställning som kan kullkasta Xi Jinpings vision om en växande ekonomi som överglänser USA.

Befolkningsexperten He Yafu, som redan 2003 varnade för dagens situation, anser att Kinas familjeplaneringspolitik var felaktig från början. Han påpekar att ingen kan tvinga någon att föda barn, även om politiken nu uppmuntrar till det. Enligt hans beräkningar kommer Kinas befolkning att ha minskat till 486 miljoner invånare år 2100 om nuvarande födelsetal på 1,05 barn per kvinna kvarstår.

På strandpromenaden i Wuhan sammanfattar en ung man vid namn Kong situationen träffande: ”Statyn har väl gjorts om för att landet behöver fler skattebetalare. Vi blir färre samtidigt som folk blir äldre, och vi måste kunna ta hand om dem. Men hur många barn vi ska ha är det bara vi som ska bestämma.”

Under 35 år av ettbarnspolitik genomfördes över 300 miljoner aborter i Kina. År 1999 föddes 120 pojkar för varje 100 flickor, vilket har skapat en könsobalans med cirka 40 miljoner fler män än kvinnor i dagens Kina. Landets befolkning har nu minskat för fjärde året i rad, till 1,405 miljarder invånare – en historisk vändpunkt som oroar landets ledning.